"Jag har hör så mycket om dig från din pappa." sa hon 

 

"Och du måste vara Niall?" frågade min pappa Niall som stod bredvid Maura.

 

"Ja, det är jag och du måste vara morsans  nya?" sa han och kollade upp från mobilen som han hade hållt på med sedan vi träffades.

 

"Ja det är jag." sa han och nickade.

 

"Men ska vi ta och gå mot bilen?" frågade Maura och min pappa nickade åter igen.

---

 

 

"Framme!" sa min pappa när vi hade kommit fram till huset min pappa hade köpt till Maura och honom. Det var ett stor vit hus och såg ut att ligga i den finare delen utav stan. Jag öppnade bildörren och hoppade ut hur den stora Range Rovern och började gå mot bakluckan. Jag öppnade bakluckan och tog ut mina väskor och började dra de upp till det stora huset där jag nu skulle bo. Eftersom Niall redan hade åkt i hans egna bil så var husdörren öppen så jag gick bara in genom den utan att stänga den. Det första jag mötes av var en stor hall som såg ut att leda till både köket och vardagsrummet. Jag tog av mig skorna och ställde väskorna vid vägen och började gå runt på botten våningen för att kolla runt lite.

 

"Ditt rum är på övervåningen bredvid Nialls." Jag vände mig om och såg Maura försiktigt le mot mig.

 

"Okey." sa jag och gick upp för den stora trappen som ledde till övervåningen. Jag hörde hög musik från ett utav rummen så jag antog att det var Nialls rum så jag började gå mot hans rum. Maura sa ju att mitt rum skulle vara bredvid Niall så det var därför jag gick mot hans rum. Jag öppnade dörren bredvid Nialls och mina ögon blev stora som fotbollar när jag såg hur rummet såg ut. Rummet var målat i en mörk brun/lila färg, de flesta av möblerna var vita men resten av alla saker i rummet var rosa. Och i fönstret så hängde det stora bokstäver som bildade ordet 'DREAM' och det var massa bilder på mig och mina kompisar.

 

"Vad tycker du?" hörde jag min pappas röst. Jag vände mig om och log stort och gick fram till honom för att krama om honom.

 

" Jag älskar det." sa jag när jag kramade om honom. 

 

"Det är inte mig du ska tacka det är Maura." sa han när vi avslutade kramen.

 

"Va?"

 

"Ja, det är Maura som har fixat hela ditt rum." sa han och log stort.

 

"Okej." sa jag och började gå mot trapporna för att komma till bottenvåningen. 

 

Maura satt i det stora köket med en kopp kaffe och kollade runt på apple datorn. Jag gick fram till henne och kramade om henne från sidan där hon satt.

 

"Tack, rummet är super fint så tack så himla mycket." sa jag och avslutade kramen. Och nu log Maura ännu större än vad hon har gjort sedan vi kom hem.

 

"Det var så lite så, du var värd ett fint rum nu när du har flyttat från en kontinent till en annan." sa hon och log.

 

" Igen tack så mycket, rummet är jätte fint men jag tror faktiskt att jag ska gå och lägga mig så jag orkar upp imorgon."  sa jag och hon nickade. Jag gick upp till mitt rum igen och bytte om till min VS pyjamas, som fanns i den stora walk in closeten. Jag kollade mig omkring i rummet, det var verkligen mycket snyggare än det borta i New York. Jag log när för mig själv när jag kollade mig omkring i rummet, jag gick till den stora dubbelsängen och veck bort det lila överkastet. Jag la mig ner och tog fram mobilen och smsade till några av mina vänner hemma i New York, jag skulle sakna dom så mycket eller jag saknar dom redan. Mina tankar for vidare till att det skulle bli min första dag i den nya skolan imorn, pappa hade redan varit och hämtat min skolungiform och det var bland det fulaste jag har sätt men ändå gulligt på något sätt. Tänk om jag inte fick några nya vänner, jag var inte riktigt den tjejen som var jätteframåt och som alla gillade. Visst min pappa hade mycket pengar men det betyder inte att man var populär, jag släppte tankarna och gossade ner mig i täcket och somnade efter bara några minuter. 

 

-

 

Jag vaknade up av det höga ljudet från alarmet, jag gäspade och klickade på snooze. Jag somnade snabbt om men väcktes snabbt av alarmet igen. Jag reste mig sakta up och gick mot min walk in closet där jag hade hängt up skoluniformen. Jag tog ner den och satte på mig den, lockade mitt blonda hår i lösa lockar och sedan lite smink. Jag gick ner till det stora köket och såg att pappa hade lagt en lapp på köksbordet.

 

 

Jag gick mot kylskåpet och såg en macka och ett glas juice stå i kylen, jag tog ut det och ställde på bordet. Jag kollade ut genom fönstret och såg att det var ganska bra väder ute, säkert inte så varmt men inte för kallt.

Jag kollade på klockan och såg att bussen gick om tio minuter jag reste mig snabbt up och tog tag i min väska och satte på mig jackan och skorna.

Jag gick ut genom dörren och låste Niall hade tydligen redan gått till skolan eller så sov han fortfarande. Jag såg busshållplatsen på andra sidan vägen och gick ditt och väntade jag såg bussen komma emot busshållplatsen och jag log över att jag inte hade missat den. Bussen stannade och jag gick på den och skulle precis betala när jag kom på att jag glömt busskortet hemma på köksbordet.

 

"Ehh jag har glömt mitt busskort hemma." Sa jag till busschafören med ett osäkert leende.

 

"Det är ingenting jag kan göra åt om du inte betalar så får du gå av." Sa han till mig surt.

 

"Jag kan betala åt dig." Hör jag en röst bakom mig säga. jag vänder mig om och ser en kille med brunt hår som står uppe lite grann, han har på sig en svart skinnjacka över någon slags skoluniform.

 

"Säkert? Jag kan betala tillbaka sen." Sa jag och log.

 

"Det är lungt." Sa han lungt och log mot mig ett brett leende.

 Så vem är det som betalar för Emy? Kommentera vad ni tror!!