Heej alla underbara läsare som har kommit in och kollat på bloggen när vi inte har skrivit något under de senaste veckorna. Vi har en sak att skriva/säga till er så att ni inte behöver gå runt och vänta på att vi ska uppdatera... Jag(fanny), Nora och Cornelia har bestämt oss för att sluta skriva på denna bloggen för att vi inte har någon tid över till det. Vi alla tre har mycket i skolan med läxor, prov och snart ska vi också söka till gymnasium,och vi behöver verkligen fokusera på skolan. Jag har också dans två gånger i veckan, Cornelia har dans och teater och Nora har sin fotboll vilket också tar upp mycket av våran fritid. Men vi har haft det så kul att skriva på de två fan fics som vi har gjort och den vi smått har börjat på. Ni har varit världens bästa läsare som har läst, kommenterat och spridit bloggen vidare. 

Kram & Puss Fanny, Nora & Cornelia 

"Krig!" skrek Niall och Louis lutade sig framåt så jag skulle springa snabbare. I ögonvrån såg jag Ashton sitta på Calums rygg och Luke på Michael, alla sprang mot oss medan Liam stod för sig själv och filmade det hela. 

 

Alla och då menar jag alla killarna var mot mig och Lou så vi hade ingen chans. Zayn slängde sin och Nialls kroppar på oss men vi ramlade inte. Men när dom andra kom blev vi en hög på golvet som skrattade.

 

Japp, vi valde rätt förband.

 

---

 

Zayns perspektiv: 

 

"Fan Michael! Försök lite iallafall!" skrek Niall som kastade xbox kontrollen på soffan, tredje gången under kvällen. Niall svor återigen när Michael missade bollen i fifa och Louis lag vann, vilket bestod utav Liam och Luke.  Michael skrek tillbaka och och spelet fortsatte, men inte utan att Niall visade sin irländska sida han svor verkligen som en galning. Plötsligt kom Ashton och Harry indansande framför Tvn

 

När vi äntligen kommer fram till Simons kontor så sätter han sig bakom sitt skrivbord på sin vanliga plats. Calum, Luke, Michael och Ashton sätter sig på varsin stol vi skrivbordet som de tidigare satt på. Men varken jag, Louis, Niall, Harry eller Zayn kan sätta oss i soffan då vi känner att vi behöver stå bakom de fyra killarna som moraliskt stöd. För vi fem vet verkligen hur det känns att vänta på Simons stora beslut och det är ingen rolig sak att göra.

 

”Så killar, jag har bestämt mig för hur eran fram tid kommer se ut.” och så klart måste han göra en typisk onödig lång paus innan han säger resultatet. Skit, det är ju nästan som att vara tillbaka i X Factor, elimineringen då vi åkte ut från tävlingen och kom trea.

 

”Jag har beslutat att det blir ett nej…” 

---

 

Lukes perspektiv

"Jag har beslutat att det blir ett nej.." och med det så känner jag hur hela mitt hjärta går sönder och hur tårar börjar bildas i mina ögon. Men Simon verkar inte ett minsta på verkad utan han har fortfarande sitt stenhårda pokerface. Jag kollar på Michael, Ashton och Calums reaktioner och de ser likadana ut som min gör, alla har tårar i ögonen och jag vet att deras hjärtan också har brustit. 

"Det blir ett nej till er för ni får inte längre bo i Australien för ni ska följa med på One Directions World Tour." Tack gode gud! Jag tror faktiskt inte att vi fyra var de enda som pustade ut efter det som Simon hade sagt. Dom andra killarna var lika lättade som vi över att höra de goda nyheterna.

"Tack så hemsk mycket!" sa Michael glatt och vi andra tre var snabba med våra "tack" efter honom. Men det ända han gjorde var att le lite lätt och nicka, inget mer inte än ett skratt eller ett större leende.

"Ni har Louis, Liam, Harry, Zayn och Niall att tacka för om de gillar verkligen eran musik men jag kan inte säga att jag känner likadant. Det var nära att ni inte skulle ha fått jobbet men lyckligt vis så hade jag sakt till pojkarna att de fick bestämma förbandet och jag tror ingen utav dem vi börja leta efter ett nytt band till turnén." sa han och vi vände oss om för att lägga våran uppmärksamhet på de 5 killarna i den stora vita soffan.

"Han har helt rätt, vi gillar verkligen eran musik och vi tror att vi kommer ha super,,,kul på turnén." berättade Liam och de andra kom med små "precis" och "ja".

"Och jag tror, nej jag vet att ingen utav oss vill sätta oss vid de där jävla datorerna och leta efter ett nytt förband." sa Zayn och de nickade och vi alla började skratta. Alla förutom Simon, ofc...

 

-

 

"Skriv erat namn här, här och här." sa en utav Simons assistenter då Simon hade ursäktat sig för att gå till ett annat möte. " Signera här, här och här." vi har ståt här kanske 20-25 minuter läst och diskuterat om själva kontraktet och vad det står att vi får och får inte göra. Men just nu håller vi på att signera och skriva våran namn med ordentliga bokstäver och inte små krummelurer. " Och till sist skriv bandnamnet här, här, här och här. Sen är ni klara här och kan gå till ert hotel. Vi kommer kontakta era föräldrar så betalar vi biljetter att dom kan komma hit med era väskor och ni kommer flytta in i en tillfällig lägenheten som ni ska få ha under månaden ni ska repa inför turnén." sa assistenten som vi inte vet namnet på eftersom han struntade i att berätta den delen.

Vi skrev det sista innan vi tackade för oss och gick ut från kontoret och började gå mot själva ytterdörren ut från SYCO´s högkvarter. När vi hade kommit ut på Londons gator så var Ashton den första att prata.

"Shit." sa han sa men vi alla nickade för vi känner oss rätt så tomma efter vad som nyss har hänt.

"Jag vet inte vad jag sak säga.."var det enda jag kan säga. Men genast efter att jag har sagt det så la Calum en av hans armar om min hals.

"Du kan säga, 5 Seconds Of Summer är nu officiellt One Directions förband och är signade av SYCO." skriker han och vi alla börjar göra små glädje skrik. Folk runt omkring oss stirrade men vi hade för mycket adrenalin för att märka någon annan än oss själva.

 

-

 

Två dagar senare på hotellet var våra familjer här i London, eller våra föräldrar är här då våra syskon har skola att gå till. Mamma och pappa tacklade mig i en kram så fort jag klev ut i lobbyn. Calum låg på golvet med hans mamma bredvid sig och hans pappa filmade allt, Calums mamma grät och berättade att hon var så stolt. 

"Min lilla son... ska ut och resa med One Direction" grät mamma, både ledsamt för att jag skulle åka och glatt, ja för att jag skulle åka och fick uppleva det här. Hon kramade om alla andra också vilket dom andra föräldrarna gjorde med.

 

"Hur var killarna och Simon då?" frågade Ashtons mamma när vi hade lugnat oss lite, fast bara lite det pumpade fortfarande i min kropp. 

 

"Jo, killarna var faktiskt riktigt snälla men till Simon kan man inte säga likadant. Han är precis som han är i xfactor, han sa nej och världens paus. Jag trodde vi skulle få åka hem igen men sen fick vi skriva på och..." berättade jag.

" NU ÄR VI ONE DIRECTIONS FÖRBAND!" skrek Michael direkt kommer våra föräldrar fram med gratulationer och kramar. 

"Va roligt killar, jag är riktigt stolt över er." Sa Michaels mamma glatt efter det lilla kramkalaset var över. Runt om oss var det fullt med väskor som skulle till lägenheten som Simon hade fixat oss till, så vi tog en taxi, eller flera taxibilar som vi fyllde med alla väskor sen åkte vi och våra familjer till lägenheten. 

 Jag, Ashton, pappa och Ashtons mamma satt i samma bil och jag sjöng högt med i radion hela vägen, Ashton gjorde likadant/ filmade och fotade vi fick inte berätta för någon än men det betydde inte att vi kunde lägga ut bilder och berätta att vi var i London. 

 

Byggnaden var inte så jättehög men flashig och inne stod en man i 25 års åldern, han frågade om vårat namn och sedan visade han oss vart vi skulle. Han visade fram till en svart trädörr och ursäktade sig snabbt därefter. Så jag plockade upp min lilla nyckel och låste upp dörren. 

 

"Wow" mumlade Ashton under andan och vi andra nickade, helt mållösa. Den var stor med gråaväggar, sen var det mesta solgult. Soffan var ljusgul med gråa kuddar. Tallrikarna i köket var gula, våra rum var gråa med gul inredning. Men det var fint, vardagsrummet var väl det bästa. En stor platt TV med xbox sen fullt med spel under. Ett ord. YES! 

 

"Pax för rummet närmast köket!" skrek jag och sprang in i det rummet, utanför hördes rusande fötter och dom andra killarna skrek och sprang för att få ett bra rum.  Michaels mamma skrek att dom åkte tillbaka til hotellet och att vi träffades på SYCOs imorgon vid tolv. 

 

Jag kastade mig på sängen och hela min kropp sjönk ner i madrassen.

 

Det här är livet

 

Harrys perspektiv: 

 

"But it's almost over 
Let's start over" 

 

Slutade 5SOS killarna sjunga och vi alla apploderade. Alla mammor skrek som galningar och jag tänkte på hur min mamma var likadan i början. 

 

"Okej bra killar då har ni sjungit out of my limit och try hard ska vi ta en liten paus?" frågade en ljudkille och Calum nickade ivrigt, direkt sprang mot toan och Michael skrattade högt. Jag gick över till Luke som hjälpte Michel upp som låg på golvet. 

 

"Så hur mår Sky?" frågade Michael och tittade upp på Luke seriöst, allt skratt i hans ansikte som bortblåst. Luke såg ledesn ut och och Michael la en hand på hans axel.

 

"Inte bra, eller du vet hon sa att hon var bra men jag vet ju när hon ljuger" mumlade han och den självsäkra energirika Luke som alla såg på scenen för bara någon minut sen var ersatt med en vilsen liten hund. 

 

"Det kommer bli bättre, hon kommer bli bättre" sa Michael och log. Vem var Sky? Och varför är hon inte bra? Tankarna virvlade runt i mitt huvud men jag föste undan dom och stannade när jag var precis framför de två killarna. 

 

"Hej Luke, hej Emo" sa jag glatt och killarna tittade på mig. Ett leende spreds över Michaels läppar och Luke brast ut i skratt. 

 

"Hej Harry" fnissade Luke fram. 

 

"Kan ni lära mig att spela try hard?" frågade jag och båda killarnas ögon lyste. Dom nickade och plockade upp varsin gitarr. 

"Sen måste du vara lite cool och göra såhär" sa Michael och drog up gitarren, Luke gjorde likadant och jag skrattade. Låten var omöjlig att lära sig, eller iallafall för mig men killarna var roliga att vara med och när jag skrek att jag gav upp hördes flera skratt bakifrån oss. Alla tittade och jag la på ett tjurigt ansiktsyttryck. 

 

"Inte kul!" ropade jag arg, inte för att jag var så arg men det fick bara alla att skratta mer. 

 

"Du med Boo?!" skrek jag och blängde på Louis. Han la dramatiskt en hand över hjärtat och började springa mot mig. 

 

"Förlårt mig Hazzabear!" skrek han tillbaka men jag började springa iväg över scenen. Men den kortare killen sprang ikapp mig och tacklade ner mig på golvet. 

 

"Förlåter du mig?" sa han lågt och la sig bredvid mig, jag nickade och ett leende spred sig på mina läppar. 

 

"Yeey min Hazza!" skrek han i mitt öra och flög upp, han drog upp mig också. Jag började gå men plötsligt satt Louis på min rygg.

 

"Woho jag flyger!" skrek han och jag började springa runt på scenen. Niall hoppade upp på Zayn rygg och dom sprang mot oss.

 

"Krig!" skrek Niall och Louis lutade sig framåt så jag skulle springa snabbare. I ögonvrån såg jag Ashton sitta på Calums rygg och Luke på Michael, alla sprang mot oss medan Liam stod för sig själv och filmade det hela. 

 

Alla och då menar jag alla killarna var mot mig och Lou så vi hade ingen chans. Zayn slängde sin och Nialls kroppar på oss men vi ramlade inte. Men när dom andra kom blev vi en hög på golvet som skrattade.

 

Japp, vi valde rätt förband.

 

---

Hej Cornelia här asså förlåt om början är lite tråkig men vi kommer inte bara hoppa in i novellen. Tjejen kommer inte komma med än men hon kommer om några kapitel så stanna så kommer det spännande snart :) Sen läser ni den nu på direkten kommer ni märka stavfel men jag lovar att fixar dom runt klockan sex för jag ska iväg nu men kommer hem runt då :)

 

xoxo cornelia,fanny&nora

 

 

 

 

 

 

Simons perspektiv

 

Jag kan inte ljuga längre, visst när jag hörde deras covers på Youtube så gillade jag dom verkligen inte. Deras ljudkvalité på videorna var inte alls bra men att höra dem live var helt annorlunda. Nu fick jag möjlighet att se hur duktiga de var på gitarr och trummor och jag kan säga att alla fyra var riktigt bra sångare också. Men det var en utav dem som utmärkte sig lite mer än de andra och de var killen vid namn Luke, Luke Hemmings tror jag han hete. Honom ser jag verkligen stjärnkvalité i och om bandet inte skulle hålla så skulle jag verkligen vilja att han hade skivkontrakt på SYCO. Men de andra tre har ju såklart också stjärnkvalité men absolut inte lika mycket som Luke.

 

De två låtar som de uppträde för oss var faktiskt bättre än vad jag hade trott. Jag kan verkligen tänka mig att båda de låtarna kunde bli stora hits och känna in riktigt mycket pengar.

 

// Vi favorit markerar verkligen inte Luke utan det är passar in på hur vi tänker att Simon Cowell tänker när han hör dem. Vi gillar alla killar exakt lika mycket precis som vi gör med killarna från 1D, just so you know.. //

 

När den sista låten var slut så började först Harry och Louis applådera men Liam, Zayn och Niall var snabbt efter dem. Så alla förutom jag applåderade åt de fyra killarna som nyss hade sjungit men jag känner att jag inte behöver göra det. Jag ska ju ändå bestämma om de är bra nog för bolaget och modest för att skriva på ett kontrakt. Ett kontrakt som ger de möjlighet att följa med på One Directions World Tour och i det kontraktet är det också ett skivkontrakt som gör de till en del utav SYCO. Så min hjärna måste verkligen göra ett viktigt val som är att de blir godkända och får komma med på turnén eller att de kom hit i onödan och jag har bara slösat min tid.

 

”Allvarligt killar ni var grymma.” sa Liam och reser sig upp från soffan. Lika så gör de andra killarna och börjar gå mot de fyra killarna. Medan de kramas och jag satt kvar i den stora soffan och bestämmer vilket beslut det blir.

 

”Jag är verkligen ett stort fan utav er.” sa Harry helt plötsligt och gav mig en blick, som ett försök till att de ska bli godkända. Men det han inte vet är det att jag redan har bestämt det slut giltiga beslutet.

 

”Jag med.” sa Niall och Louis i mun på varandra som får de båda att börja små skratta.

 

”Jag tror jag pratar för oss alla om jag säger att vi alla är stora fans utav 5SOS och vi hoppas verkligen att Simon godkänner er så att ni kan följa med oss.” berättar Liam

 

”Tack killar, det betyder verkligen mycket att höra att ni gillar vår musik. Vi alla fyra är stora fans utav er också men det kanske inte är så konstigt efter som vi kanske har en möjlighet att vara erat förband.”  sa Calum entusiastiskt med smått röda kinder efter att ha sjungit.

 

Innan någon annan hinner säga något så harklar jag så jag får all uppmärksamhet från de nio tonårs killarna.

 

”Killar jag har kommit fram till ett beslut men innan jag säger det så skulle jag vilja att vi går tillbaka till mitt kontor.” sa jag lugnt och började gå mot mitt kontor. Jag hörde flera fotsteg efter mig, alla nio går någon meter bakom mig och är nog väldigt nervösa över vad mitt beslut blir. Det fick mig att le för att jag får bara någon skön känsla i magen när jag får bestämma antingen en artists eller bands framtid. Och innan jag säger det jag har bestämt så är det alltid sådan nervositet och spänning i mitt kontor. Men när jag har berättat beslutet så blir det antingen kvavt eller så fylls rummet utav någon sorts lättnad men också väldigt mycket glädje.

 

 

Liams perpektiv

 

Vi kom in på Simons kontor igen och något säger mig att Simon kommer säga att dom får följa med på turnén men en annan del utav mig berättar att det är dåliga nyheter och att han kommer göra oss alla väldigt besvikna.

 

Simon satte sig i sin vanliga stol bakom skrivbordet Calum, Luke, Michael och Ashton drog stolarna framför fönstret till skrivbordet och jag ställde mig bakom Calum, dom andra killarna ställde sig också bakom Luke, Michael och Ashton som moraliskt stöd.

 

”Så killar jag har bestämt mig för hur eran framtid kommer se ut” sa Simon och luften var så tjock att man kunde skära den med en kniv. Han måste såklart ha en onödigt lång paus som på X- factor bara att det inte var TV det var verkliga livet och ibland blir man besviken...

 

”jag har beslutat att det blir ett nej...” 

---

 

VAAAA!! Simon vad fan?!? Vad tror ni kommer hända då de fick ett nej från Simon. Nej, usch blir ju ledsen själv men anyway hoppas ni gillar kapitlet.

Puss och Kram Nora, Fanny och Cornelia 

Liams perspektiv:

 

Jag, Louis, Zayn, Niall och Harry satt nervöst och väntade på att de fyra killarna skulle kom till SYCOs kontor. Vi hade ju inte träffat dom ansikte mot ansikte än och vi hoppas verkligen att killarna var lika bra i verkligheten som på Youtube.

 

Efter vad som kändes som en evighet öppnades dörrarna och in kom Simons assistent och dom fyra killarna. Jag hade redan lärt mig deras namn och pratat lite med Luke på twitter och han verkar rolig.

 

Simon visade att dom kunde sitta ner vid skinnstolarna framför fönstret. Calum tog första steget och Michael, Ashton och Luke gick bakom honom och satte sig alla ner på stolarna.

 

”Välkomna hit gick resan bra?” sa Simon och dom fyra killarna nickade ivrigt.

 

Flash back

 

”Hej Sinom!” ropade jag när jag klev in genom dörren till hans kontor, jag var den första som hade kommit hit, inte ens Simon var här. Vi hade alla blivit tillkallade till hans huvudkontor i London utan riktigt ha fått veta varför. Så i väntan på Simon och dom andra killarna tog jag fram twitter och svarade på några fans. När mina ben började bli trötta utav att stå gick jag och satte mig i den stora svarta soffan. Fansen jag svarade och började följa blev alltid så glada, det fick mig alltid att le.

 

”Hellu! Simon!” Nialls röst hördes bakom dörren och strax därefter flög dörren upp och skuttade in i kontoret.

 

”Simon är inte här” sa jag och la ner mobilen på soffan, den gled ner men innan jag hann plocka upp den hade Niall hoppat fram och tagit upp den åt mig.

 

”Tack” sa jag och Niall log lite.

 

”Vart är Simon?” frågade han och jag skakade på huvudet.

 

”Vet du vart dom andra är?”

 

”När jag pratade med Zayn förut så sa han att Harry skulle hämta honom ifrån Perries hus Men Louis vet jag inte, dom kanske hämtar honom också” sa han och jag nickade, två minuter senare kom en trött Zayn in och först sprang Harry in med en mjukglass, Louis sprang efter honom och försökte ta den ifrån Harry.

 

”Haz får jag tillbaka min glass” skrek Louis och sträckte sig efter glassen som Harry åt så fort han kunde.

 

”Nej” skrek Harry tillbaka och så fortsatte dom tills Harry hade ätit upp hela glassen.

 

”Sorry att vi är sena, dom här” sa han och blängde på Harry och Louis som låg på golvet, Harry skrattandes och Louis som en arg femåring.

 

”Har bråkat hela vägen om en glass!” sa han surt men blev genast glad igen när Niall gav honom en gram, jag lovar vem som helst får ett leende på läpparna när dom får en Horan hug.

 

”Vart är Simon?” frågade Louis och satte sig upp bara för att bli nerdragen igen utav Harry.

 

”Jag ve-”

 

”förlåt killar för att jag är lite sen, jag hade ett möte som tog längre tid än vad jag trodde” sa Simon när han kom in på sitt egna kontor, han lyfte ett ögonbryn till Harry och Louis på golvet men kommenterade det inte. Han var van.

 

”Det gör inget vi var också sena” sa Harry och reste på sig, han sträckte ut sn hand mot Louis men han var fortfarande sur så han satt bara på golvet och stirrade in i väggen.

 

”Jo killar som ni vet... Varför är Louis arg?” frågade Simon och suckade.

 

”Harry åt upp min glass!” skrek Louis och kastade upp armarna i luften. Simon suckade igen och öppnade en skrivbordslåda.

 

”Blir det bättre om du får en klubba?” frågade han och Louis sken upp, Simon var alltid förberädd på allt så att han hade godis till oss förvånade mig inte. Det har ju trots allt hänt förr att någon äter upp någons 'godsaker'

 

”jag vill också ha en” sa Harry och tittade på Simon med puppy eyes men Simon skakade bara på huvudet.

 

”Du tog Louis glass så du får ingen men vart var jag... jo som ni vet börjar eran world tour närma sig” vi nickade ivrigt att han skulle fortsätta prata. ”Så idag tänkte jag att vi skulle leta efter ett förband. Vanligtvis så brukar mangesment välja förband men jag har fått godkänt att ni själva får leta efter ett band eller en artist. Ni får varsin laptop som ni kan leta på men” och där kom det, Simon skulle alltid ha ett men med i sina allvarliga meningar. ”Jag måste godkänna dom. Det var allt förstår ni vad ni ska göra?” vi nickade och han tryckte på en knapp, bara någon minut senare kom Simons assistent in och gav oss varsin macbook. Jag öppnade skärmen och det var redan inloggat på SYCOs sida.

 

-

 

Att sitta hela dagen framför en dator är inte bra för ens rygg, det fick jag känna när jag reste på mig och ryggraden knakade till. Ingen utav oss hade så mycket som rört oss ur sofforna förutom att gå på toa så mestadels utav dagen satt vi still. Runt ett kom två kvinnor och lämnade nandos, så vi har knappt rört oss ur fläcken. Vi har alla letat runt på facebook, twitter och youtube men inte hittat något som passar än. Vi har hittat sångare men antingen har inte någon utav killarna gillat personen/personerna eller så har Simon sagt att dom inte duger. Så nu satt vi flera timmar senare och letade efter det perfekta förbandet till våran tour.

 

Jag sökte på What Makes You Beautiful på Youtube, genast kom våran egna låt med musikvideon och under hundratals olika covers. Jag klickade mig in på en cover som hade 170 000 visningar det första jag såg var fyra killar som presenterade sig som 5 seconds of summer och hette Luke, Calum, Michael och Ashton. Dom kom ifrån Australien och killarna sa att dom inte ville bli kallade Australiens One Direction vilket fick mig att le.

 

Killen som hette Michael började spela på sin gitarr, Calum började sjunga och det lät riktigt bra. Den blonda killen...Luke tror jag började spea på sin gitarr och Ashton trumma på en trälåda som han satt på. Deras röster passade jätte bra tillsammans och jag drog ut mina hörlurar. 

 

 

 

”Jag tror jag har hittat något” sa jag och allas blickar fastnade på mig. Jag tryckte på play igen och killarna små skrattade när 5 seconds of summer sa att dom inte bli kallas Australiens One Directin. Deras leenden blev större när killarna sjöng våran signatur låt. Jag vände blicken ifrån macen och tittade på Simon. Han hade ett pokerface, inte en enda känsla visades. Jag lovar han måste ha jobbat på FBI eller nått...

 

”Vad tycker ni killar?” frågar jag först och alla killarna nickar ivrigt och sa 'bra' osv osv. Vi riktade våran uppmärksamhet mot Simon som satt och tittade på oss allvarligt.

 

”Så vad tyckte du?” frågade Zayn efter några minuters tystnad.

 

”Jag tycker dom är super bra!” glatt och fick fyra stycken 'ja' men Simon satt fortfarande tyst.

 

”Nå...?” sa Niall otåligt, Simon släppte äntligen sitt pokerface och harklade och tog ett djupt andetag.

 

”Dom var okej” sa han nonchalant och viftade med.

 

”Okej!? Dom var med än bra och jag tror att att alla här håller med mig och sättet dom gjorde våran låt till deras var unikt, sen tror jag att vi kommer komma bra överens och-”

 

”Jag ser att ni gillar det här bandet, jag tycker att vi lyssnar på några fler låtar om dom har det, finns det några som inte är covers? Jag skulle tycker att vi lyssnar på lite fel låtar innan ni bestämmer er, jag måste ju trots allt godkänna dom först” avbröt han Louis och jag klickade mig in på deras account. Det fanns ett dussintals låtar och jag tryckte på en som jag aldrig hade hört talas om förut så det måste vara ett original. Den jag hittade hette Gotta Get Out så jag klickade på den och videon började laddas.

 

 

”Den här heter Gotta Get Out” sa jag och alla nickade.

 

 

”Så vad tycker du nu?” frågade Niall ivrigt igen, han gillade verkligen det här bandet och jag tror att han fangirlar lite på insidan av att kanske få träffa dom fyra killarna.

 

”Okej, jag ska ta kontakt med dom och fråga lite frågor och om allt går bra kan vi boka ett flyg till killarna hit till London” sa han och vi gjorde alla små glädjetjut. ”Ni killar kan gå hem nu” med det reste vi på oss och Simon tog upp sin mobil och började ringa till någon.

 

”Har ni lust att komma över till mig?” frågade Harry när vi kom ut från SYCO. Vi bestämde att mötas hos Harry. Jag och Niall hoppade in i våra bilar medan Louis, Zayn och Harry körde iväg i Harrys bil.

 

 

-

 

 

Två dagar senare ringde äntligen Simon och vi skulle få reda på om 5 seconds of summer blir vårat förband eller inte. När han ringde var vi i min lägenhet och Zayn stod på balkongen, han rökte men fimpade ciggen så fort han såg vem som ringde.

 

Zayn kom inspringande med mobilen i högsta hugg.

 

”hey killar Simon ringer!” ropade han och vi samlades alla runt bordet framför Tvn. Stackars Harry fick inte plats så han hamnade på golvet. Zayn som redan hade tryckt på svara la mobilen på bordet och ur högtalaren hördes Simons röst.

 

”Hey, Zayn är alla där?” frågade han och vi sa alla hej samtidigt.

 

”Japp, vi är hos mig” sa jag och Simon sa ett okej tillbaka.

 

Jag har fått kontakt med 5 seconds of summer och pratat med dom personligen, dom kommer hit nästa vecka för att sjunga för oss så jag vill ha er här klockan 12.15 på onsdag. Killarna kommer 12.30”

 

Jag nickade men kom sen på att han inte såg mig så som den ordentligaste svarade jag att vi förstod och Simon la på. Jag tog upp min mobil och la in i min kalender tid, plats och datum.

 

Flasback slutar

 

 

Så nu satt Jag, Louis, Zayn, Niall och Harry nervöst och väntade på att de fyra killarna skulle kom till SYCOs kontor. Vi hade ju inte träffat dom ansikte mot ansikte än och vi hoppas verkligen att killarna var lika bra i verkligheten som på Youtube.

 

Efter vad som kändes som en evighet öppnades dörrarna och in kom Simons assistent och dom fyra killarna. Jag hade redan lärt mig deras namn och pratat lite med Luke på twitter och han verkar rolig.

 

Simon visade att dom kunde sitta ner vid skinnstolarna framför fönstret. Calum tog första steget och Michael, Ashton och Luke gick bakom honom och satte sig alla ner på stolarna.

 

”Välkomna hit gick resan bra?” sa Simon och dom fyra killarna nickade ivrigt.

 

”Tack för att vi fick komma” sa Calum och log så han visade alla tänderna.

 

”Reasan gick bra, lite jetlag bara. Eller vad säger ni killar?” frågade Luke, de tre andra killarna nickade fulla med energi för att sjunga upp för oss.

---

Första kapitlet på Skyfall, var det bra? Vad tror ni kommer hända sen? Mjo mja det var väl allt för nu :) 

 

Så nu är SAB officiellt slut *fäller en tår* men det gör det dags för oss att dra igång med våran nya fanfic. Och som Cornelia skrev i det senaste inlägget så heter fanficen Skyfall men hon skrev en sak fel, vi kommer inte uppdatera på torsdagar och måndagar utan på onsdagar och söndagar. Så ni får alltså inget kapitel idag men ni får trailern till Skyfall. 

 

Så ni alla vet så är jag, Nora ingen proffersionell video maker eller något likande utan det här är den första videon jag någonsin har gjort och redigerat. Hoppas att ni gillar den och att ni kommer vara taggade inför den nya fanficen efter att ha sett trailern. 

 

Lämna gärna en kommentar eller två på saker som ni tror kommer hända i fanficen eller vad ni hoppas kommer hända eller till och med vad ni vill ska hända i fanficen.

 

 

 

 

Och nu lite gifs och bild spam på killarna: