Best friends forever? kapitel 2
Mina systrar var nu klar med sin make-up. Men såklart var jag redan klar för att åka in till stan och köpa färg till rummet.
"Mamma, jag kör till måleriet nu, vi ses senare," skrek jag till mamma som fortfarande var i köket.
"Okej ta hand om dig," skrek hon tillbaka.
"Hej då", ropade jag och stängde dörren innan hon hann svara.
Jag gick ut till garaget och där stod den nya bilen, en svart BMW så pappas jobb måste vara bättre än det hade varit i Brasilien. Jag satt i bilen och startade motorn och bara satt där och tänkte. Att efter nio underbara år i Brasilien, har vi flyttat tillbaka till England, men jag är faktiskt glad att vara tillbaka. Jag får möjlighet att träffa mina gamla vänner och träffa nya, om dom minns mig.. Jag körde ut ur garaget och började köra mot staden, jag satte på radion och någon random låt började spela. Jag bestämde att jag först skulle gå till måleributiken för det var viktigast sen om jag hinner så går jag runt och kollar i lite andra butiker, tänkte jag medans jag satt och sjöng med i låten.
Efter att ha kört i nästan 20 minuter, såg jag en måleributik. "Äntligen", sa jag till mig själv och körde till ett parkeringshus och parkerade bilen. Jag gick ut ur bilen och började gå mot butiken som jag såg tidigare. Till min förvåning var det inte så långt till butiken än vad jag trodde. När jag kom in så började jag leta med det samma efter färgerna jag ville ha till mitt rum.
Jag gick ut till garaget och där stod den nya bilen, en svart BMW så pappas jobb måste vara bättre än det hade varit i Brasilien. Jag satt i bilen och startade motorn och bara satt där och tänkte. Att efter nio underbara år i Brasilien, har vi flyttat tillbaka till England, men jag är faktiskt glad att vara tillbaka. Jag får möjlighet att träffa mina gamla vänner och träffa nya, om dom minns mig.. Jag körde ut ur garaget och började köra mot staden, jag satte på radion och någon random låt började spela. Jag bestämde att jag först skulle gå till måleributiken för det var viktigast sen om jag hinner så går jag runt och kollar i lite andra butiker, tänkte jag medans jag satt och sjöng med i låten.
Efter att ha kört i nästan 20 minuter, såg jag en måleributik. "Äntligen", sa jag till mig själv och körde till ett parkeringshus och parkerade bilen. Jag gick ut ur bilen och började gå mot butiken som jag såg tidigare. Till min förvåning var det inte så långt till butiken än vad jag trodde. När jag kom in så började jag leta med det samma efter färgerna jag ville ha till mitt rum.
"Hej, behöver du hjälp med något?" sade en röst bakom mig.Jag vände sig om och såg en kvinna som var kanske runt 40.
"Nej, jag tror jag klarar mig själv, men jag säger till om jag behöver något." Sa jag och log. Hon nickade och gick för att hjälpa ett par som stod lite längre bort. Jag fortsatte min sökning efter de perfekta färgerna.
---- 2 timmar senare ----
Efter 2 timmars måleri hade jag äntligen hittat färgerna jag vill ha, det blev vinröd, vit och svart.
---- 2 timmar senare ----
Efter 2 timmars måleri hade jag äntligen hittat färgerna jag vill ha, det blev vinröd, vit och svart.
"Tack för att du handlar här, du är välkommen tillbaka". sa kvinnan och log ett sött leende. Jag svarade med ett leende innan jag tog mina saker och gick ut ur butiken. Jag gick runt och tittade i olika butiker, köpte några saker till rummet. Klockan var nu kvart i tre så jag gick och satte mig på ett kafé, jag beställde en latte och en cupcake.
"Det blir £ 4,1 tack". sa killen bakom disken. Jag tog ut min bank kortet ur min plånbok och slog in min pin-kod. Killen bakom disken nickade, och jag tog mina saker och gick och satte sig vid ett bord lite längre in i café.Jag tog av min jacka och hängde den på stolen innan jag satte mig ner för att börja äta. Jag drack lite latte, det smakade som vilken latte som helst, så det var inget speciellt med det. Jag ställde ner koppen på bordet men höll fortfarande med båda händerna om den, det hade blivit kallt ute nu så mina händer var kalla men latte var varm så jag värmde mina fingrar genom att hålla i koppen. När jag hade återfått min känsla i fingrarna, så jag släppte muggen och började äta min muffin, det var en vanlig vaniljcupcake med nutella glasyr. Inget särskilt med den häller men jag var inte ute efter att äta något speciellt jag ville bara få lite mat i magen. Medan jag åt så kom fler och fler människor till caféet. Jag satt och tittade ut genom ett av fönstren när jag hörde någon säga.
" Det sitter ingen här förutom du eller?" Jag tittade upp snabbt och såg en kille i min ålder står framför mig, han kollade på mig med en frågande blick.
"Nej, det är bara jag." sa jag som svar på hans fråga. Han log och satte sig, han hade en hel bricka med mat med sig. Han började att äta och jag gick tillbaka till att titta ut genom fönsterna. Ingen av oss sa något utan vi bara satt och åt vår mat, jag åter gick till att kolla ut genom fönstret och drömde mig bort till Brasilien och alla mina vänner där. Jag tänkte tillbaka på alla mina minnen jag hade därifrån och alla minnen jag hade med några av mina bästa vänner som jag älskar. Men mina tankar avbryta plötsligt av någon hosta och till min förvåning var det killen mitt emot mig som såg på mig.
"Ledsen om jag stör dina tankar, men jag undrar vad heter du?" sa han och log ett ganska söt leende.
"Lola." Jag sade och höll fram min hand . Han kramade min hand och skaka den försiktigt innan han sa ...
Del två, vad tycker ni ? Själva novellen har ju inte börjat precis än men snart är den i gång på riktigt men början är lite trög. Våra kapitel kommer inte vara så långa häller så ni får leva med korta, hehe:)
: Nora
Kommentarer
Trackback
