tidigare:
”Yes, tack Niall för att jag får sno henne från dig.” sa hon utav glädje och gick fram till sängen och kramade om honom .
”Det gör inget Val eftersom vi ändå inte hade något att prata om.” sa han när de hade avslutat kramen och Val stod bredvid mig. Hon tog tag i min hand och började dra ut mig från rummet men innan vi gick ut från Nialls rum så ropade vi hej då till honom. Dörren stängdes och Valerie höll fortfarande i min hand och drog mig mot hissarna och som tur så var det en hiss som var öppen så vi gick in i den och jag tryckte på knappen som va till entrén.
”Ditt hus, tjejkväll, bara så du vet.” sa Valerie som redan hade bestämt vad vi skulle göra när vi kom hem så det enda jag kunde göra var att nicka. När hiss dörrarna öppnades så gick vi ut från hissen och började gå mot Valeries moped. Val gav mig en utav de två hjälmarna som låg i det lilla utrymmet under sitsen. Och när de var på så satte vi oss på mopeden och hon började köra hem till mig.
"Har vi allt som vi behöver?" frågade jag Val när vi kom in genom dörrarna till mitt hus. Valerie och jag hade varit och handlat godis,chips,läsk etc. Vi struntade i att ta av oss skorna så vi gick bara rakt in i köket för att lämna alla varor.
"Som svar till din fråga så ja vi har allt vi behöver." sa hon och började plocka fram flera skålar till de olika snacksen. Hon hällde godiset i en skål, chipsen i en annan, popcornen i en annan osv... När allt var upp hällt i skålar så tog vi med allt ut till teverummet och satte ner allt på bordet framför soffan.
"Vilken film vill du se?"
"Perks of being a wallflower!" skrek hon ut som var super onödigt när jag var någon meter ifrån henne. Jag letade fram Perks of being a wallflower och satte i dvdn i dvd-spelaren och satte på teven. När teven var på och filmen hade börjat så gick jag tillbaka till soffan och satte mig bredvid Valerie.
-
"Love always, Charlie" var det sista som Charlie sa innan eftertexterna började rulla fram. Både jag och Valerie hade tårar i ögonen eftersom vi båda är väldigt svaga för den här filmen och om de gråter så gråter vi också.
"Jag bara älskar den här filmen så mycket!" sa Valerie och tog bort de få tårarna som hade runnit ner för hennes kinder. Istället för att säga att jag höll med så nickade jag bara för det var helt sant, jag verkligen älskar den här filmen.
"Så vad ska vi göra nu då?"
"Jag tror att Niall faktisk har fått komma ut från sjukhuset så han är nog hos Josh." sa Valerie och jag nickade igen.
"Ska vi ringa dem och fråga om de vill hänga med oss?" frågade jag henne och nu var det hennes tur att nicka. Så jag tog upp min telefon och låste upp den och gick in på kontakter för att ringa Niall.
"Niall."
"Niall, vart är du?"
"Hos Josh med Josh och Zayn." så han och man kunde höra rop i bakgrunden.
"Vad gör ni?"
"Spelar COD, vad gör du och Valerie?" Såklart spelar de något slags tevespel vad hade jag trott att de kollade på film, de är ju faktiskt tonårskillar.
"Vi har precis tittat klart på en film och vi undrar om ni tre skulle vilja hitta på något med oss?" sa jag och jag hörde hur Niall frågade de andra killarna och de var snabba med att svara.
"Vi kommer om en kvart." sa han och jag sa ett enkelt "okej" för att sedan lägga på.
"De kommer om en kvart ungefär." sa jag till Valerie och hon nickade åter igen. När jag tänkte säga något så hörde jag hur det knackade på ytterdörren.
"Skit vad snabba de var." sa Val
"Visst är de." sa jag och vi gick tillsammans ut till hallen. Jag låste upp dörren och när jag öppnade den så var det varken Niall,Josh eller Zayn utan ingen mindre än Louis.
"Vad fan vill du Louis?" sa jag surt till honom. Han tog ett steg närmare mig och jag kände hur han stank utav alkohol.
"Fuck Emy, varför måste du vara så jävla vacker!" sa han och tog upp hans höger han och smekte mig över kinden.
"Louis, du är full." sa jag med en irriterad ton i rösten.
"Hej då för ett tag." var det sista han sa innan han sprang iväg. Jag såg hur Valeries mun hängde öppen och jag visste att min var precis likadan.
Vad fan menade han med det?
Nytt kapitel och det här blev med väldigt mycket dialoger men hoppas att det inte gör något.
xx Nora och Fanny
