Kan du ligga här och sova med mig Emy?" frågade han men en sådan ynklig röst att jag nästan började gråta. Han var så trasig och han såg ut som ett litet barn som tappat bort sin mamma i parken. visste inte vägen hem utan den där andra personen. 

 

"Det är klart" viskade jag och Zayn stängde ögonen. Zayn somnade strax därefter. Ett par fötter utanför min dörr berättade att Niall och Louis hade lyssnat och hört allt. Men det fick jag oroa mig för imorgon nu vill jag bara sova... sova och glömma Dylan och all skit han hade med sig

 

 

Räknar man ihop minuterna jag har spenderat med Emy den senaste veckan är det inte många, efter det som hände med Dylan och Zayn -vilket han vägrar att berätta för oss- så har Emy mest legat på sitt rum och pratat med Zayn. Niall och jag har till mesta del varit i köket och pratat. Vi bestämde oss för att om Dylan kommer hit igen dör han. Josh har varit här och gått med på planen till och med Harry har varit här och berättat att Dylan har mest gått runt och mumlat för sig själv i en hel vecka nu. Harry sa att han inte längre ville stanna på öst med den psykopaten men att om han lämnade kankse Dylan skulle explodera. 

 

Jag tittade ner på min kopp med te och sen upp för att återigen mötas utav ett lockigt brunt och ett blont huvud. Jag visste inte vad vi skulle göra, lämnar Harry öst kommer det få reaktioner, reaktioner som jag inte vill ha. Kanske till och med reaktioner som kan skada Emy. Sen var det ju Zayn sen trasiga pojken som jag inte kunde hjälpa att känna sorg för. Han hade någon att älska och någon som älskade honom tillbaka och sen så-

 

"Louis, lyssnar du ens?" avbröt Nialls röst mina tankar. Jag tittade på honom och nickade långsamt.

 

"Ja" nej... 

 

"Okej..." sa han utdraget. "så hur ska vi göra med skolan, det kommer ju va massor ifrån öst där och tror du Zayn klarar det?" Emy och Zayn hade inte gått till skolan på en vecka och jag börjar bli orolig för Emy. Jag själv har aldrig brytt mig om betyg och skit men jag vet att Emy tycker det är viktigt och att hon missar är inte bra. 

 

"Dom måste gå på måndag" sa jag och Niall tittade på mig med osäkra ögon. Harry satt bara tyst och lyssnade eller var inne i sina egna tankar. 

 

"Är du säker dom kanske inte är redo och jag vill inte pressa-"

 

"Jag tänker inte gå tillbaka" Emys röst hördes ynkligt bakom mig och jag vände mig om, fast jag missade inte hur Harrys ögon lyste upp när Emy kom. Jag drog ner henne i mitt knä och kysste henne, mjukt men på ett sätt som visade att hon var min jag upprepar min flickvän och att hon inte är ledig. Blicken jag fick ifrån Harry fick m ig att le på insidan. Precis Harry hon är min så BACK OFF!

 

"Vad menar du med att inte tänker gå tillbaka Emy?" frågade Niall förvirrat och jag tittade också frågande på Emy. Tänkte hon hoppa skolan eller va?

 

"Jag menar att jag vill tillbaka till USA, jag pratade med Zayn och han sa att han ochkså skuhlle vilja åka härirfån" jag kunde bara stirra på henne med stora ögon. Hon tänker lämna mig?! Nej hon skulle inte...! Hon skulle inte göra det va?!

 

"Men Emy du bor ju här" Niall tittade på henne med desperata ögon.

 

2Du kan inte säga att med all skit som har hänt här att du inte vill åka härifrån?!" Emy höjde rösten och knöt ihop ögonbrynen. Hon reste sig ifrån mitt knä och gick fram och tillbaka i köket, även om hon var rasande såg hon graciös ut när hon gick. 

 

"du kan inte lämna oss" skrek Harry plötsligt med tårarna i ögonen. Han blinkade en gång och tittade ner i bordet igen för att torka bort tårarna.

 

Det borde vara jag som gråter men min kropp är fryst. Det bara spelas om och om igen att Emy ska lämna mig men jag kan inte säga något bara sitta där, endast bröstkorgen och ögonen som rör på sig. Emy hade ena handen framför munnen och stirrade på Harry.

 

"Harry, jag ska inte lämna er..jag kom ner för att fråga om vi kan åka allihopa. Snälla jag klarar inte av att va här längre" hon avslutade meningen med en viskning och jag flög upp. Hon tänker inte lämna mig!

 

"Så du tänker inte lämna mig?!" skrek jag utav glädje och hon nickade.

 

"Jag skulle aldrig kunna lämna dig" jag kysste henne och höll henne i en tight kram.

 

"Boobear, jag kan inte andas" jag släppte Emy direkt och blängde på henne. OMG framför Niall och Harr, dom låg nästan på golvet av allt skratt och satte mig med en sur blick på stolen igen. Niall reste på sig och kramade om Emy.

 

"Vill du åka åker vi, men mamma och din pappa då hur gör vi med dom?" frågade Niall och Emy såg lite ledsen ut för några sekunder men svarade sedan.

 

"Niall dom är i deras sommarhus på kreta vi skulle kunna sälja det här huset utan att dom skulle märka det men det är bara att jag säger att vi åker till min syster och att dom kan stanna där för jag vill ändå inte att dom ska skadas här" svarade hon och Harry flög upp ifrån golvet och tog henne ifrån Nialls armar och in till sina egna. Direkt satte jag mig upp rakare och stirrade på honom.

 

"Så jag får följa med? Du hatar mig inte?" frågade han med hoppfull blick och Emy kramade honom hårt tillbaka.

 

"Harry jag hatar dig inte, jag älskar dig...bara inte på det sättet du vill men jag älskar dig och det är klart att du får följa med" sa hon och jag kände hur mitt ansikte hettade till utav ilska. 

 

"Jag älskar dig med Emy" mumlade han och där bröt det för mig.

 

"Okej släpp henne det räcker nu" fräste jag och ryckte åt mig Emy. Hon stirrade på mig men jag gav henne inte en blick utav den var riktad mot Harry.

 

"Hitta en egen flickvän och gå inte efter min!" skrek jag och Emy ryggade bakåt men jag höll fast henne.

 

"Du kommer aldrig få Emy!" spottade jag ur och något blixtrade till i Harrys ögon.

 

"Tror du inte att jag vet det?! Men om hon vill ha mig som en vän då är det vad jag tänker va för att för henne gör jag vad som helst och om hon är lycklig med att du är hennes pojkvän och jag hennes vän då är jag lycklig!" skrek han tillbaka och Emy gnydde, hon försökte komma loss men jag var så arg att jag bara höll henne hårdare.

 

"Harry du är en sån fucking-" något blött träffade min hand och jag tittade ner. En droppe låg på min spända hand och jag insåg att det var en tår, inte ifrån mig utan ifrån Emy. När jag släppte henne backade hon men vi tre hann se hur hennes handleder var röda efter mina händer. Fan om det blir ett sår! 

 

"Emy babe förlåt det var inte meningen kom hit" viskade jag men hon bara skakade.

 

"Precis som Dylan" viskade hon innan hon sprang upp, jag stod frusen med hennes ord på replay i mitt huvud. 

 

 

 

Jag gjorde vad det monstret gjorde mot henne...

 

"Du borde ta bättre hand om din flickvän" fräste Harry innan han också sprang upp till henne. Jag stod kvar jag kunde inte känna något förutom hur min högra kind fick ett blött streck på sig. Niall tittade med en besviken blick innan han också gick upp till Emy.

 

Fan 

 

Fan!

 

FAN! 

 

Helvetes jävla piss fittskap! skrek jag i mitt huvud det och många andra fula ord som aldrig borde nämna högt. Emy min baby, min ängel var rädd för mig. Jag hade sett det i hennes ögon, rädsla.

 

Efter jag vet inte hur länge tassade någon ner och kände en tyngd lyftas ifrån mina axlar när jag såg att det var Emy. Hon sprang fram till mig och hoppade i min famn.

 

"Förlåt babe, förlåt förlåt förlåt förlåt förlåt fö-" hennes mjuka, underbara läppar pressades mot mina och jag andades ut. 

 

"Det är okej boo" viskade hon och jag tittade på det redan blåa märket på ena handleden vilket fick min mage att vända sig.

 

"Nej det jag gjorde är aldrig okej" viskade jag tillbaka och hon tittade upp i mina ögon. Hennes mjuka hand kupade min kind och Emy kysste mig lätt på munnen igen. 

 

"Oroa dig inte mer okej? Jag är okej" 

 

-

 

"okej jag har ringt pappa och Miranda, Niall har du bokat biljetterna?" 

 

"Ska precis skriva in mitt kontonummer"

 

Nu tre dagar senare bokar vi biljetter till USA där vi ska bo på ett kollektiv (som college rum bara det inte är på någon skola) fast vi ska börja bo hos Emys syster Miranda tills vi har fixat allt. Emy hade ringt Valerie och Josh också, även om Emy och Val hade glidit ifrån varandra så ville hon inte att Val skulle va här själv. Men till allas förvåning var visst Val och josh tillsammans nu och ville stanna för att sen flytta tilll Italien eller något, jag brydde mig inte tillräckligt mycket för att lyssna. Men alla blev glada över dom så nu sitter jag, Zayn, Emy, Niall och Harry i köket för att boka biljetter till planet som ska ta oss till USA. 

 

När vi hade bokat åkte jag och Harry hem för att packa alla våra saker men jag hade ett stop att göra innan jag kunde lämna England. Jag lämnade av en förvirrad Harry och fortsatte att åka till huset jag har spenderat så mycket tid i. 

 

Jag tvekade innan jag knackade en, två, tre, fyra gånger. Någon rörde sig och  dörren öppnades.

 

"Lou?"