---

"Babe, kom till mig." Sa han och drog mig närmare honom. Men jag satte mina händer på hans bröst så han inte kunde dra mig närmare honom. Jag tog ett steg ifrån honom så hans händer inte nådde mig längre.

 

"Babe:a. Mig. Aldrig. Igen." Fräste jag mot honom men allt han gjorde var att ta ett steg närmare mig. Han böjde sig ner så hans läppar var mot mitt öra.

 

"Babe, se jag sa det igen, babe." Sa han och så började han kyssa mig ner för halsen tills han kom till nacken. Där började han kyssa mig och jag kände en smärta ila genom min kropp. Jag försökte att smita undan men Louis höll stadigt i mig så jag inte kunde smita iväg. 

 

När han hade kysst mig en bra stund på halsen så kände jag hur han började suga där han tidigare hade kysst mig. 

 

 

Så fort hon rörde sig så tryckte jag mina händer tajtare om hennes handleder så hon inte skulle kunna gå ifrån mig. När jag tröttnade på att kyssa henne på halsen så började jag suga. Men suga var inte det ända jag ville göra för det märket skulle inte hålla länge. Så jag bestämde mig för att börja bita och nät jag bet för första gången så kom ett litet skrik från Emys mun men det var så lågt att man inte kunde höra det genom den höga musiken. Jag kände hur min saliv sakta började smaka mer och mer blod och det fick mig att le när jag åter igen bet henne på samma ställe.

 

"Jag. Hatar. Dig . Så.  Mycket." När jag hörde vad hon sa så bet jag tag hårdare om den redan så ömma huden. Jag drog ifrån huvudet från hennes hals för att se mästerverket som jag hade gjort på hennes hals. Där jag hade kysst/sugit/bitit hade blivit ett lila/svart märke med lite blod rinnandes ner från märket som mer var som ett sår.

 

"Perfekt." Sa jag och kollade upp och kollade rakt på hennes läppar. Jag böjde mig ner och kysste henne hårt och jag tryckte min tunga mot hennes stängda läppar. Men efter att ha tryckt min tunga hårt mot hennes läppar så fick jag äntligen in den i hennes mun. När jag till slut drog ut min tunga ur hennes mun så log jag stort mot henne. 

 

"Du är min nu och märket är ett bevis på det." 

 

 

"Du är min nu och märket är ett bevis på det." Sa han med sin mörka röst. Han hade släppt mina handleder så jag drog snabbt upp min ena arm för att känna på det han hade gjort på min hals. Men så fort jag nuddade vid det så kände jag en klibbig sörja. Han hade gjort så jag började blöda, de jäveln ska fan få. 

 

"Fuck you!" Röt jag mot honom.

 

"Dig eller mig? Jag tycker mig för då slipper vi att bli störda. " sa han och log stort mot mig. Jag kände hur ilskan i mig tog över allt i min kropp så jag hängde inte med när mitt knä kolliderade med hans skrev.

 

"Du äcklar mig, ditt äckel!" Sa jag innan jag snabbt sprang ifrån honom medan han låg på golvet med händerna där jag nyss hade knäat honom. Jag sprang ut från festlokalen jag hade ingen lust att vara kvar alls, jag sprang ner för gatan när jag hörde en bil komma bakom mig och tuta med biltutan. Jag stannade up och kollade bakom mig, det var Niall's svarta Lexus, bilen stannade och Niall sträckte sig över sätet för att öppna dörren.

 

"Vafan Niall, du kan ju inte köra när du druckit!" Skriker jag på honom.

 

"Det är lungt Emy, jag har läget över kontroll." Säger han och ler mot mig, jag tittar på honom frågande.

 

"Kom in nu Emy, så skjutsar jag dig hem." Säger han till mig och jag hoppar in bilen. Bilresan hem var väldigt tyst och allt jag ville va att komma hem. Niall kör up på garageuppfarten och stänger av motorn, jag hoppar ur bilen och samma sak gör Niall. Vi går in genom ytterdörren och huset är alldeles släckt och inte ett ljud hörs, vi smyger up för trappan och går in i våra rum. När jag väl har kommit in i mitt rum, tar jag av mig skorna och den obekväma klänningen, och byter om till ett par stora mjukisshorts och ett linne. Jag lägger mig ner i sängen och suckar, jag tar upp handen och lägger det över bitmärket som Louis gjorde, det gjorde ont och det sved till när jag la handen över det. Jag tar bort handen och sträcker mig efter min mobil som ligger på sängbyrån, jag startar den och kollar lite på twitter, facebook och instagram. Jag ser att nästan alla mina kompisar i New York har lagt upp bilder på instagram, jag saknar dom så otroligt mycket. Nästa gång jag skulle se dom skulle säkert bli på sommarlovet, om jag skulle få åka ditt för pappa förstås, jag känner hur tröttheten kommer och jag släcker den lilla lampan som står på sängbyrån. Jag drar täcket över mig och vänder mig om och blundar. Men jag hinner inte ha ögon stängda länge innan jag hör hur något bankar mot fönstret.