Stay away baby! Chapter 57
Jag stog framför mitt skåp i skolan och tog fram kemiböckerna, jag gick mot lektionen dörren var redan öppen så jag gick in och satte mig på min plats, Harry satt redan ner på platsen brevid min.
"Idag elever så ska ni få jobba lite med era rapporter som ni gör två -och två. Det är bara att börja på direkten." Säger våran lärare och sätter sig ner vid sitt skrivbord. Jag kollar på Harry som sitter och kollar ner på bänken.
"Ehh ska vi gå ut och jobba i extra rummet?" Frågar jag honom.
"Visst." Svarar han mig bara och vi reser sig oss upp och tar våra grejer och går mot rummet, jag stänger dörren efter oss. Jag vänder mig om och tänker gå framåt för att sätta mig ner på en av stolarna, men Harry står ivägen. Han lutar sig fram mot mig och kysser mig, jag besvarar inte kyssen eller stoppar honom.
"Förlåt Emy." Säger han efter kyssen och kollar rakt in i mina ögon.
Emys perspektiv:
jag var förvirrad!
Lous har precis dödat någon.
En utav mina bästavänner som också är min halv bror kallade min för slampa.
Och Harry kysste mig.
Jag hade bara en fråga till allt det här... varför?
Varför hände allt det här mig just nu!?
Efter kyssen med Harry så hade det blivit awkward och det slutade med att han hade gått så nu satt jag är själv. Så jag plockade upp min mobil och skickade iväg ett sms till Louis då jag behövde prata med honom.
Till Louis: Hej har du lektion?
Jag fick ett svar på direkten som sa nej och jag frågade om han kunde komma till extrarummet vid kemin. Bara någon minut senare knackade han på och gick in. Han stod lite tvekande i dörren som om han inte riktigt visste vad han skulle göra. Men tillslut öppnade han munnen och sa.
"Jag har väntat på att du ska ringa mig Emy" jag blev lite paff då han kunde ha ringt om han ville.
"Kom och sitt" sa jag tittade på stolen som Harry hade suttit i innan han gick. Louis nickade innan han stängde dörren och satte sig på stolen.
"Emy förlåt att jag..."
"Louis var det du som sköt killen det stod om i tidningen?" avbröt jag honom, han stelnade till innan han sakta nickade. Jag kände hur all färg från mitt ansikte försvann då jag insåg på riktigt att min pojkvän hade tagit någons liv!
"Emy, han..."
"Louis visst man kan bråka med folk och så men man tar inte någons liv!" sa jag och min röst gick upp i falsett då jag blev upprörd.
"Emy..."
"Du kan inte göra så Loui...."
"Kan du bara hålla käften och lyssna på mig Emy?" skrek Louis jag blev genast tyst och räddsla forsade genom kroppen. "Jag gjorde det för Dylan okej? Den här killen var skyldig honom pengar jag hade inget val" fortsatte han.
Det var tyst ett tag då jag tog in vad han hade sagt. I min kropp hade känslorna krig, mitt hjärta ville förlåta Louis men mitt huvud skrek nej.
"Louis jag tror inte jag kan göra det här just nu..." viskade jag. Louis såg på mig och sorg for över honom. Han öppnade munnen men jag hann före honom. "Jag klarar inte av det här just nu...Inte när jag är helt ensam eller med tanke på att jag fortfarande förvirrad över Harry" sa jag. Louis tittade på mig med en blick som sa att han inte örstod vad jag paratade om.
"Emy vad menar du med att du är ensam?" frågade han och skulle precis ta min hand när han ångrade sig och backade.
"Val och jag har inte pratat på jätte länge jag vet inte varför och Niall kallade mig slampa så honom har jag inte pratat med på två dagar så jag har ingen att prata med" sa jag och jag kände hur tårarna brännde i ögat.
"Varför kallade han dig slampa Emy" frågade Louis argt och svarta ögon.
"För att Harry sov hos mig och då antog Niall att jag hade legat med honom, fast jag är väl en slampa med tanke på att Harry kysste mig nyss..." sa jag tyst.
"Ursäkta han gjorde vadå?" frågade Louis nu mer argt än vad han hade gjort tidigare.
"Louis jag kysste inte tillbaka jag lovar men han sa bara förlåt sen kysste han mig!" grät jag ut.
Louis gick fram till mig och kysste mig hårt, jag försökte backa men han vägrade att släppa mig. Det var inte en utav dom kyssarna jag älskade från Louis utan kyssen var så som Louis hade kysst mig innan vi blev tillsammans. Den här var grov och hård och det fanns ingen kärlek i den.
"Du är min fattar du inte det Emy?" viskade han i mitt öra med en röst som fick mig att rysa av skräck. "Och om en jävel som Harry inte kan fatta det kommer jag personligen ta hand om honom"
Ett kort kapitel! Men jag tänkte överraska er nu innan jag ska åka så här får ni ett mini kapitel!
Glöm inte att kika in på fias och min Justin fanfic :) / Cornelia xx
Kommentarer
Postat av: Anonym
Alltså denna novellen äger
Svar:
Nora,Fanny och Cornelia
Postat av: Bella
när kommer min oneshot med Louis? idén när jag får blomman på Liams och Danielles bröllop. :) kram! xx
Svar:
Nora,Fanny och Cornelia
Postat av: zewas.blogg.se
Hej!
Snart är sommaren här, då kanske du vill fräscha upp din design med lite sommarbilder & blommor kanske?
Jag gör gratis designer som passar just till dig!
En fin design lockar bloggläsare!
Kolla in min designblogg!
Ha en fortsatt trevlig dag!
Postat av: Bella
Okej :) xxx
Postat av: Lol
Sluta skriva såååå bra!??!??!! :) xx
Svar:
Nora,Fanny och Cornelia
Trackback
