"Mamma, pappa, Ellie, Ella och, uhm din mamma." sa hon och när hon sa att min mamma visste så kände jag hur mitt hjärta brast.
"Mamma visste??"
"Ja, min mamma informerade din mamma och så möte jag henne och då sa hon att hon visste om det."
Jag visste inte vad jag skulle göra så jag gjorde vad mitt hjärta hade velat göra enda sedan vi kom tillbaka till Storbritanien.
Jag kysste henne.
Allt kändes så rätt där vi stod jag hållde i hennes midja som hade blivit större sen jag lämnade henne i Bradford
och kysste henne passionerat, jag hade inte trot att hon skulle kyssa mig tillbaks men det gjorde hon. Jag hörde hur Louis harklade sig bakom oss, och hur ett fnitter kom från Lola's mun jag släppte taget om hennes midja och kollade på Louis.
"Vi kanske ska gå in?" Sa Louis med ett roande leende på läpparna. Jag kollade ner på Lola, och hon log mot mig och nickade lätt på huvudet. Jag log mot henne och la en arm runt om hennes axlar, Louis gick och öppnade dörren och gick in. Lola började gå inått men jag stoppade henne.
"Vilken månad?" Frågade jag henne och hade ögonkontakt med henne.
"Femte" Sa hon och kollade bort samtidigt som hon la en hand på sin mage.
"Jag är så ledsen Lola" Sa jag och hon kollade tillbaka på mig. Hon log ett litet leende mot mig.
"Det är lungt, jag lovar" Sa hon och jag kramade om henne hon la armarna runt om mina axlar, och ställde sig på tå och viskade i mitt öra "Jag är glad för det". Jag släppte taget om kramen och kollade på henne.
"Jag med" Sa jag och log mot henne med ett stort leende som hon svarade med att le lika stort. Jag tog tag i hennes hand och vi gick in i lägenheten. När vi kom in i vardagsrummet så vände sig alla om i soffan och stirrade med stora ögon på Lola, alla förutom Eleanor eftersom hon redan visste att Lola var gravid. De alla tre ställde sig upp och gick fram till oss med sina stora ögon.
"Vad har hänt, Lola?"
"Vem?"
"Har du ätit för mycket?" såklart Niall skulle säga det när han såg Lolas stora mage. Men Lola började skratta som aldrig för medans Niall stod där utan att förstå något. När hon hade lugnat ner sig så tog hon några djupa andetag innan hon började förklar för Niall.
"Niall, jag är inte fet. Jag är gravid." sa hon och Nialls ögon blev större. Hans mun öppnades en liten bit men stängdes innan han började dregla.
"Jag som trodde du att du var oskuld, damn vad jag hade fel." sa han och slog sig lätt med handen i pannan.
"Men vem är pappan?" frågade Harry. Jag tog Lolas hand lite diskret innan jag öppnade min mun för att berätta att det var jag som var pappan.
"Harry, Niall, Liam och såklart Eleanor." sa jag innan jag skulle säga den stora överaskningen. "Det är jag som är pappan. Lola bär på mina barn, Leo och Zoe." när jag sa det sista så kollade jag ner på Lola som log upp på mig. Jag böjde mig ner och kysste henne lätt på kinden innan jag vände mig mot dom andra igen. Alla stod fortfarande med vidöppna ögon men nu också med munnarna hängandes.
"Men hur, när, hur?" frågade Liam
"Dagen innan ni skulle åka iväg på eran turné i USA så hade Zayn och jag vår första dejt. Det ena ledde till det andra och vi hade sex. Jag är nu gravid med tvillingar i femte månaden, det kommer bli en tjej och en kille som jag redan har döpt till Zoe och Leo. Jag har också flyttat hem ifrån och bor nu i en rätt så stor 3:a i centrala London och är bara en kvart ifrån vart jag jobbar. Så jag har tänkt på allt så du kan vara lugn, Liam." sa hon och log mot honom.
"Men har NI tänkt på hur NI ska ta hand om ERA barn." sa han och pekade på oss. Vi båda kollade på varandra innan vi kollade tillbaka på Liam.
"Nej, men jag fick nyss reda på att jag skulle bli pappa."
"Och jag har nyss berättat för Zayn att jag är med barn."
"Så vi kommer lösa det här så småning om." sa jag och log mot Lola som log mot mig.
"Så småningom, så småningom, ni har mindre än 4 månader kvar innan ni har två levande varelser att ta hand om. Vi kommer bli större och vi kommer åka på flera turnér så ni måste börja nu att diskutera hur det ska bli när Leo och Zoe har kommit till värden." Både jag och Lola stod där som två fån, ingen av oss hade nog tänkt på det. Vi skulle bli större och kommer säkert åka på flera turnér runt om i värden och vad kommer Simon säga om att jag ska bli pappa när jag nyss har fyllt 20.Hur kommer Lola och Zayn klara det, vad tror ni? KOMMENTERA !!
Vi vet att det har blivit lite mycket inlägg och inte så mycket kapitel inlägg... Men vi har fixat ganska många saker till bloggen. Som till exempel nu finns vi både på facebook och twitter som ni kan följa och få reda på när nya kapitel kommer ut eller bara vill kunna prata med oss lättare.
Vi är så himla tacksamma för att ni är så snabba att kommentera, ni gör oss så himla glada. En tjej skrev att det var den bästa One Direction novellen hon hade läst och det fick både mig(Nora) och Fanny att nästan börja gråta. Som sakt vi är här för att göra er nöjda med novellen så vi blir jätte glada när ni säger att ni gillar det vi skriver.
Louis går till köket och jag följer efter, jag sätter mig brevid Liam som sitter på en av bar stolarna. Vi sitter och pratar en stund tills jag hör hur dörrklockan ringer.
"Jag kan öppna" Säger Louis och går ut till hallen, jag följer efter en liten stund senare. Jag går hör hur Louis öppnar dörren.
"Lola! Va fan har hänt?" Hör jag Louis skrika. Va, känner dom varandra?
--Lola´s perspektiv--
Jag stod där helt chockad över vem som hade öppnat dörren. Min blick vandrade till tjejen bakom Louis som såg lika chockad hon.
"I-inget.." sa jag och kollade rakt på Louis som såg väldigt frustrerad ut. Efter det jag hade sagt så var det inte precis en kram och du var väll kommen in ,utan mer som en bitch slap och ett polisförhör i ett trapphus.
"Lola, jag är inte blind. Du är hög gravid och jag slår vad om att du strax ska födda." sa han när han hade gått ut från lägenheten och stängt dörren efter sig. Han lutade sig mot väggen bredvid dörren och la armarna i kors över bröstet.Jag stod där helt stum, jag kunde inte få ut ett enda ord från min mun så Louis fortsatte prata medans jag där som ett fån.
"Vad ska du göra när barnet kommer? Du kan ju inte gå ut och festa eller bara sitta hemma och låta din mamma sköta allt. Du har inte än ett jobb och jag tror inte ens att du är redo för att ha ett barn. Jag slår vad om att du inte ens vet vem pappan är." det var då det brast för mig. Jag måste få ut allt som hade växt innom mig undertiden han pratade om mig och mina problem. Undertiden jag tänkte det så hade han fortsatt att prata om allt som jag redan hade tänkt på som han trodde jag hade glömt.
"Håll käft Lou!!"Skrek jag ut så det ekade i trapphuset och Louis ögon spärrades upp. Jag drog ett djupt andetag innan jag förbädde mig på att berätta allt.
"För det första Louis så har jag redan planerat allt så du kan vara lugn. Jag har skaffat ett jobb på en frisörsalong där jag träffade Eleanor och jag får bra betalt. Jag har flyttat hem ifrån och bor i en rätt så stor 3:a bara en kvart ifrån mitt jobb. Jag har en egen bil så jag inte behöver åka tåg eller buss. Jag har slutat festa eftersom jag tar ansvar för mina problem och att jag inte har några andra vänner förutom er alla." sa jag och drog några djupa andetag innan jag fortsatte.
"Men såklart har min mamma och pappa hjälpt mig för utan dom skulle jag inte ha någon lägenhet utan dom betalade det mesta av den och jag skulle inte ha en bil utan dom köpte en bil åt mig. Men jag har köpt alla barn saker och lägenhet saker själv, mamma följde med mig hit för att hjälpa mig med att fixa iordning lägenheten innan Leo och Zoe kommer.
"Leo och Zoe??"
"Ja, Louis jag ska ha tvillingar och det är den ovanliga sorten." medans jag sa de sista orden i meningen så såg jag hur en tår sakta rann ner för hans kind. Jag ställde mig på tå och torkade bort den och log ett svagt leende när jag hade torkat bort den. Louis la sina händer på mina axlar och log ett ansträngt leende men det försvann snabbt igen.
"Men vet du vem pappan är?" sa han och jag suckade.
--Zayn´s perspektiv--
"Känner du Lola!" utbrast jag när jag hörde hur dörren stängdes och Eleanor kom tillbaka utan Louis. Hon nickade och satte sig med en duns i soffan som stod i vardagsrummet. Jag reste mig upp och gick mot hallen men jag öppnade inte dörren utan jag öppnade postinkastet och satte mig ner så jag kunde höra vad dom pratade om.
När jag hörde vad dom pratade om så ångrade jag mig att jag hade tjuv lyssnat men jag kunde inte slita mig från vart jag satt.
"Leo och Zoe??" hörde jag att Louis sa chockat. Om det skulle varit mig där ute så skulle jag nog också varit väldigt chockad själv.
"Ja, Louis jag ska ha tvillingar och det är den ovanliga sorten." sa hon med sin underbara röst som jag hade saknat så himla mycket under tiden jag var iväg på turnen.
"Men vet du vem pappan är?" det var frågan som jag hade viljat höra från början. Jag hörde hur hon suckade djupt innan hon tog satts att säga vem det var.
"Zayn.."
"Zayn?"
".. är pappan." sa hon och jag hörde hur hon började gråta och hur Louis drog efter andan. Jag reste mig upp utav ren reflex och öppnade dörren och såg att dom stod och kramade om varandra. Men dom slutade kramen snabbt när Lola såg vem som precis hade kommit ut från lägenheten. Jag kände hur flera tårar rann ner för min kind och hur min läpp började sakta darra.
"Zayn, jag är ledsen." sa hon och gick fram till mig. Louis vände sig om och såg långt ifrån lika ledsen som Lola var. Hennes sminkning hade blivit helt förstör av att hon hade gråtit. Istället för mascara på ögon fransarna så var de nu på kinderna.
"Jag fattar inte. Varför berättade du inte." sa jag och kollade rakt in i hennes ögon.
"Jag försökte då jag ringde dig mitt i natten och jag tänkte berätta då ni kom tillbaka efter turnen." sa hon och kollade ner i golvet och det gjorde så våran ögonkontakt bröt. Jag fattar inte att jag ska bli pappa och ska vara pappa till tvillingar, Leo och Zoe jag älskar de redan.
"Vilka vet?" frågade jag och tog ett steg närmare.
"Mamma, pappa, Ellie, Ella och, uhm din mamma." sa hon och när hon sa att min mamma visste så kände jag hur mitt hjärta brast.
"Mamma visste??"
"Ja, min mamma informerade din mamma och så möte jag henne och då sa hon att hon visste om det."
Jag visste inte vad jag skulle göra så jag gjorde vad mitt hjärta hade velat göra enda sedan vi kom tillbaka till Storbritanien.
Jag kysste henneAwwww, KOMMENTERA!!!!! Följ oss på twitter för mer information om när nytt kapitel kommer : http://twitter.com/onedstolemytime
Vad tycker ni om designen?? Visst är den grym!! Designen är gjord av Bunny. Hon är sjukt duktig på att fixa designer så vi tycker att ni ska kika in på hennes blogg.Vi vill bara tacka dig Bunny för att du gjorde våran design och vi är jätte nöjda.
"Och jag." sa Harry och nu riktades alla fokus på mig. Jag har ju Lola men jag vet inte om vi har kommit till det nivån än, fast vi har ju faktiskt haft sex så det måste väll räknas som något.. Men vi har ju inte pratat på flera månader, för utom när hon ringde mig mitt i natten och sedan la på. Jag ringde inte ens tillbaka till henne men hon sa ju faktiskt att hon skulle ringa tillbaka till mig och det har hon inte gjort än.
"Jag vet faktiskt inte." sa jag
"Jag började se en tjej innan vi åkte iväg till USA men jag vet inte om vi är i det läget att vi kan kalla varandra pojkvän och flickvän utan vi är mer bara kompisar i nu läget." sa jag och Alan verkade nöjd med svaret så han gick vidare med andra frågor.
När intervjun var klar med Alan, så stack killarna och jag hem till Louis's lägenhet. Vi satt nu i bilen på väg hem och vi pratade lite, alla förutom Niall som hade somnat den killen gillade verkligen att sova och att äta såklart.
"Men seriöst Zayn, igenting mellan dig och Lola?" Sa Harry och kollade på mig men ett flin på läpparna.
"Ja.. eller asså jag vet inte." Svarade jag och kollade på killarna.
"Du berättade om hela eran dejt och säger att det inte är någonting?" Säger nu Louis som har hoppat in i samtalet.
"Nee jag vet inte hur hon känner, och nu har det gått ungefär 8 månader." Svarade jag tillbaka. Dom kollade på mig, men släppte sedan ämnet när dom märkte på min röst att jag störde mig på doms pratade om det hela tiden.
Vi kom äntligen fram till Louis's lägenhet och jag försökte väcka Niall så vi kunde gå upp. När jag äntligen hade fått liv i honom, så gick vi upp till lägenheten.
"Är Eleanor hemma?" Frågade Liam och kollade på Louis som fick världens största leende när han hörde hennes namn.
"Ja, hon sa det men hon skulle bli hämtad av någon kompis hon skulle fika med." Svarade Louis. Liam svarade bara med ett "okej".
--Eleanor's perspektiv--
Jag hade bestämt med Lola att hon skulle hämta mig vid min & Louis's lägenhet så hon skulle komma om en kvart ungefär. Jag ställde min sminkväska i garderoben i badrummet och gick ut till köket för att göra lite te till killarna tills dom kom hem. Jag satte vattnet på värmning och satte mig sedan på en utav barstolarna i köket och tog fram mobilen, och kollade lite på twitter. Det var massor av tweets från deras intevju dom hade haft tidigare idag. Jag kände den varma luften från det kokande vattnet, så jag gick fram till vattnet och hällde upp det i fem koppar. Jag la i en te-påse i varje kopp, jag hörde killarnas höga prat i trapporna utanför. Jag hörde hur dörren öppnades och hur någon skriker mitt namn. Jag går fram till dörren om möter fem stora leenden, jag springer fram till Louis och kysser honom mjukt.
"Hej på dig med gumman" Säger Louis och skrattar. Jag kollar på honom och skrattar jag också, jag går fram till dom andra killarna och ger dom varsin kram som dom svarar med att kram tillbaka.
"Jag har gjort te till er, det står på köksbänken." Sa jag och log mot dom
"Tack El" Svarar Niall snabbt och springer ut i köket och dom andra följer efter men Louis står kvar. Han går fram till mig och ger mig en lång kram "jag har saknat dig El" viskar han i mitt öra "jag har saknat dig också Louis" viskar jag tillbaka som svar. Han släpper taget om mig och kollar på mig. '
"Så vem är din vän du ska träffa?" Frågar han mig och ler.
"En tjej jag träffade när jag klippte mig förut" Svarade jag och log.
"Okej, ska ni äta?" Frågar han mig.
"Ja vi hade tänkt det, så ni killar kan väl äta här hemma?" Säger jag till honom.
"Helt okej med mig" Svarar han och ler. Det plingar till i min mobil och jag tar fram mobilen och kollar vem det är ifrån.
From: Lola
Heey, vilken våning och nummer är det? xx
To: Lola
Våning tre, nummer 24 xx
Louis går till köket och jag följer efter, jag sätter mig brevid Liam som sitter på en av bar stolarna. Vi sitter och pratar en stund tills jag hör hur dörrklockan ringer.
"Jag kan öppna" Säger Louis och går ut till hallen, jag följer efter en liten stund senare. Jag går hör hur Louis öppnar dörren.
"Lola! Va fan har hänt?" Hör jag Louis skrika. Va, känner dom varandra?
Vi vill tacka er alla för besöks rekordet med att kapitel 23 kommer ut idag istället. Kapitlet kommer ut kl. 20:00 och innan dess vill vi att ni ska följa oss på twitter.
Idag har vi skaffat twitter till bloggen. Där kommer vi skriva om vad kapitlet kommer handla om, när det kommer ut, om vi håller på att skriva det. Vi kommer skriva allt om bloggen där och såklart om killarna.
Om någon utav er som läser våran novell är duktig med att fixa design. Så skulle vi gärna vilja ha hjäp för jag (Nora) är inte precis nöjd med de tidigare designerna. Så om någon utav er vill så är det bara att lämna en kommentar och säga att ni gärna skulle vilja hjälpa oss.
Den som hjälper oss kommer vi då lägga till i länk listan, om den personen har en blogg. Och vi kommer skriva ett inlägg där vi länkar hennes/hans blogg/twitter/facebook.
Om just du vill hjälpa oss att göra en design så kan du lämna en kommentar i det här inlägget eller i kapitel 22 här under.
Vi åt upp maten och hjälptes åt att plocka undan disken, sen gick vi in och satte oss med varsin Ben & Jerry's i soffan och kollade på tvn. Jag började bläddra runt bland massa olika kanaler men inget såg intressant ut så mitt sökande gick vidare. Men det slutatde starx där efter med att jag såg att ett nytt avsnitt av Alan Carr hade börjat. Jag verkligen älskar den mannen om han inte skulle ha vart gay så skulle jag helt klart vara kär i honom, och om han var några år yngre. Introt till en sång började spelas som alltid när en ny gäst skulle inträda scenen, men ner i från trappen så kom det 5 stycken killar.Mitt hjärta bankade i 180 och min hjärna lika snabbt, de var hemma, hemma i London igen.
"Lola, lugna ner dig det kommer ordna sig." sa min mamma till mig och gjorde cirklar på min rygg med hennes hand som stöd. När både mitt hjärta och min hjärna hade fått tillbaka sin normala takt så höjde jag volymen på teven och lutade mig tillbaka.
-- Zayn´s perspektiv--
Killarna och jag var tillbaka i London och man kan ju säga att det var riktigt skönt att var hemma igen efter 5 långa månader i USA så är man äntligen hemma. Det första jag gjorde när vi kom fram till vårt lägenhetskomplex var att ta en låååång dusch. Det var så skönt att jag höll på att somna i duschen och kanske efter att ha suttit på ett flygplan i 18 timmar kan nog också vara en utav anledningarna till att jag nästa somnade. När jag var klar var det bara att göra sig iording eftersom vi hade en intervju med Alan Carr igen. Det är andra gången vi är med på hans show men det gör inget för han är en rikigt schysst och galet rolig.
"Zayn är du klar vi måste åka!" hörde jag Niall ropa från antigen köket eller vardagrummet. Jag kollade mig en sista gång i spegeln innan jag låste upp toalette dörren och gick ut till vardagsrummet. Teven var på så jag antog att han hade varit här, jag gick fram till teven och stängde av den på knappen på teven och inte på kontrollen. När teven var avstängd så gick jag en snabb runda runt lägenheten för att se så allt var släckt och som tur var det. Så jag gick ut till hallen och satte på mig mina svarta sneakers innan jag drog på mig jackan.
-
"Så killar, jag vet att många utav era fans vill veta vilka som har flickvänner och vilka som är singlar. Så vilka har flickvänner??" sa han och blinkade med sitt höger öga mot oss. Det fick oss att små skratta med det slutade lika snabbt som det började. Liam var den första som sa något utav oss fem.
"Jag är fortfarande tillsammans med Danielle." sa han och hela studion "aww" men man kunde se hur stolt Liam var att säga att han fortfarande var tillsammans med Danielle. Efter Liam sa sitt om Dani så blev det tyst ingen av oss andra vågade riktigt göra något så vi bara satt där.
"Är det ingen av er andra som har en flickvän?" frågade Alan. Louis kollade ner i sitt knä innan han räkte upp sin hand som gjorde så hela publiken skrek både buu och bää.
"Jag har träffat en tjej som jag verkligen gillar men jag har liksom inte gått det där steget än." sa han och man kunde se en ljus röd färg bildas på hans kinder. När vi hörde vad Louis hade sagt så var det som en chock för ingen av oss visste ens att han hade börjat dejta en tjej.
"Men ni andra då, har ni några flickvänner?" frågade Alan åter igen, gud han kommer inte släppa det här.
"Jag är singel." sa Niall
"Och jag." sa Harry och nu riktades alla fokus på mig. Jag har ju Lola men jag vet inte om vi har kommit till det nivån än, fast vi har ju faktiskt haft sex så det måste väll räknas som något.. Men vi har ju inte pratat på flera månader, för utom när hon ringde mig mitt i natten och sedan la på. Jag ringde inte ens tillbaka till henne men hon sa ju faktiskt att hon skulle ringa tillbaka till mig och det har hon inte gjort än.
"Jag vet faktiskt inte." sa jag
"Jag började se en tjej innan vi åkte iväg till USA men jag vet inte om vi är i det läget att vi kan kalla varandra pojkvän och flickvän utan vi är mer bara kompisar i nu läget." sa jag och Alan verkade nöjd med svaret så han gick vidare med andra frågor.
Vad tycker ni? Kommentera 4 kommentarer till nästa! Kram!
"Jag hade beställt en tid klockan 12." sa tjej i kanske 20 års åldern. Hon hade på sig en en vit långärmad stickad tröja med en pälsväst över. Ett par blå/grå/svarta jeans, vita vans, en brunt liten väska, och smycken i brunt och guld.
"Ditt namn, tack." sa jag och log mot henne. Och hon var ju allt annat än ful, hon var vacker, för vacker för att det skulle vara sant.
"Eleanor Calder." sa hon och log ett leende som fick henne att se ännu vackrare ut. Varför måste värden vara så himmla orättvis??
Jag hade precis börjat med att klippa hennes hår, hon hade riktigt fint mörkbrunt hår med fina lockar. Hon var riktigt snäll vi hade pratat väldigt mycket, hon var så enkel att prata med.
"Förlåt om jag frågar men du ser ganska ut ung för att vara gravid? Frågade hon med ett osäkert leende, hon visste nog inte om jag skulle bli arg om hon fråga eller om jag inte skulle bry mig.
"Det är lungt att du frågar, men ja det kan man nog säga" Sa jag och log mot henne.
"Hur gammal är du?" Frågar hon.
"19" Svarade jag enkelt och log mot henne.
"Åhh okej" Sa hon och log i spegeln så att jag kunde se det.
Jag klippte det sista av hennes toppar och la undan saxen och tog i lite olja i håret. Jag la fram håret framför hennes axlar och log mot henne i spegeln, hon var verkligen vacker och leendet kunde nog vilken kille som helst falla för.
"Klart" Sa jag och log mot henne.
"Tack så jättemycket det vart jättebra" Sa hon och log mot mig med ett jätte stort leende.
"Tack" Sa jag och vi skrattade lite. Vi gick ut mot kassorna och hon betalade för klippningen, hon räckte mig pengarna och jag la i dom i kassan.
"Vill du ha mitt nummer, så vi kanske kan gå ut och fika någon dag?" Frågade hon mig.
"Visst! Det skulle vara jätte roligt" Sa jag och log mot henne. Hon räckte sig min mobil och jag skrev in mitt nummer.
"Jag smsar dig sen, hej då" Sa hon och började gå ut mot dörren.
"Hej då" Sa jag och hon vände sig om och vinkade jag vinkade tillbaka innan jag började kolla om det var några mer klippningar på listan, och det var det.
-
Jag var på väg hem från jobbet, efter att ha stått en hel dag och klippt håret på folk så hade jag ganska ont i benen. Så jag bestämde mig för att ta bussen hem, jag satt inne i bussen det var kanske bara fem personer och jag i bussen. Jag satte i hörlurarna och lyssnade på lite musik, jag såg mitt buss stop och gick av. Jag gick mot min lägenhet och öppnade dörren. Jag kände lukten av mat i hela lägenheten, mamma visste att jag var påväg hem så hon hade gjort mat åt mig och såklart åt henne också. Jag satte mig i köket där hon hade dukat upp tallrikar, bestik, glas och maten.
"Så hur var det på jobbet" Frågade mamma mig när hon satte sig ner vid matbordet.
"Det var kul, träffade en jätte rolig tjej" Sa jag och log mot henne. Vi åt upp maten och hjälptes åt att plocka undan disken, sen gick vi in och satte oss med varsin Ben & Jerry's i soffan och kollade på tvn. Jag började bläddra runt bland massa olika kanaler men inget såg intressant ut så mitt sökande gick vidare.
Men det slutatde starx där efter med att jag såg att ett nytt avsnitt av Alan Carr hade börjat. Jag verkligen älskar den mannen om han inte skulle ha vart gay så skulle jag helt klart vara kär i honom, och om han var några år yngre. Introt till en sång började spelas som alltid när en ny gäst skulle inträda scenen, men ner i från trappen så kom det 5 stycken killar.Mitt hjärta bankade i 180 och min hjärna lika snabbt, de var hemma, hemma i London igen.
"Lola, lugna ner dig det kommer ordna sig." sa min mamma till mig och gjorde cirklar på min rygg med hennes hand som stöd. När både mitt hjärta och min hjärna hade fått tillbaka sin normala takt så höjde jag volymen på teven och lutade mig tillbaka.Kapitel 21 är ute!! Fattar ni, vi har lagt ut över 20 kapitel, YAY!!!!! Så nu vill vi att ni ska kommentera och sprider bloggen!!!
SPRID BLOGGEN HÖR NI OSS??? Säg till alla ni känner att läsa bloggen, till och med om dom inte gillar 1D så kanske någon annan hör vad du/ni säger när personen går förbi. Säg till era föräldrar, farmor/farfar, mormor/morfar, ALLA!!!
Jag kollade mig omkring i den lilla lägenheten, det kändes som att jag skulle känna mig riktigt hemma här. Jag är glad att jag har mamma här tills jag födder, så att hon kan hjälpa mig att få alla grejer på plats.
"Hej gumman, redo på att ställa upp alla grejer." Sa mamma till mig som kom in genom dörren.
"Aaa jätte." Sa jag med ironi i rösten och skrattade lite, hon kollade på mig och började sedan skratta hon också.
Det har nu gått några dagar sedan jag flyttade till London. London är underbart och än så länge så trivs jag som fisken i vattnet. Det känns som jag äntligen passar in någon stans, för här finns det alla typer av folk och man får säga och se ut precis som man vill gemfört med Bradford som är en rätt så liten stad. Men eftersom London är så mycket större så är det mer liv och rörelse än vad det är i Bradford och det har jag inte vant mig vid än.
Igår så började jag jobba i Megans frisör salong och såklart som alla andra första dagar på nya ställen så var det jätte pirrigt. Som tur så gick det jätte bra, det är Megan, jag och två andra tjejer som heter Ruby och Ava som är otroligt trevliga. Megan vissade sig vara trevligare än vad hon var i telefon och på intervjun, hon är väldigt omtänksam och är väldigt VÄLDIGTpratglad. Den omtänksamma sidan kom nog först när hon anställde mig tror jag eftersom jag tror inte att så många frisörsalonger skulle ta in en gravid kvinna. Men såklart tog hon ju inte bara in min pågrund av att jag är gravid utan jag fick göra två test på två peruker, en skulle vara en bob och den andra var en lockig peruk som jag skulle klippa topparna på.
"Mamma, jag går till jobbet nu." ropade jag från hallen till min mamma som var i köket och höll på att diska. Man måste bara älska sina mamma som gör allt för en som till exempel: hon har diskat all min disk som jag har haft, ställt iordning nästan allt själv och såklart har hon städat hela lägenheten flera gånger. Det ända som jag har gjort är nog att fixa Leo och Zoe´s rum, toaletten och mitt rum resten har mamma gjort.
"Jag kommer." hörde jag henne ropa när hon hade stängt av vatten kranen. När hon kom till hallen som kramade vi snabbt om varandra men jag var några minuter sen så jag var tvungen att skynda mig till jobbet. Som tur så är jobbet bara en kvart ifrån där jag bor, så jag bor rätt så centralt.
När jag kom ut på gatan så satte jag på mig mina ny dr.dre hörlurar som jag hade fått i julklapp förra året och tryckte på någon random låt på spotify. Musiken spred sig snabbt från hörluren till mina öron som fyllde mitt huvude med en massa toner. Om musik inte skulle finnas så tror jag att livet skulle bli riktigt tråkigt eller i alla fall mitt liv eftersom jag lever med musik. Jag har musik på 24/7, i köket när jag lagar mat, i vardagsrummet när jag ser på teve, på toaletten när jag gör allt det jag behöver göra där och jag har till och med på musik när jag ska gå och sova.
-
"Lola, jag är glad att du kunde komma idag." sa Megan när jag kom in genom den stora dörren som ledde in till salongen.
"Ursäkta att jag är sen, var tvungen att fixa det sista i barnrummet." sa jag och Megan svarade med en enkel nickning. Jag ställde mig i kassan och bläddrade genom kalendern vi hade med alla tider, jag såg att jag skulle ha en kund klockan 12 och nu var klockan 11.43 så det var ungefär en kvart kvar innan kunden kom. Så jag bestämde mig för att gå in i personalrummet och ta en kaffe eller något som jag var sugen på.
"Jag hade beställt en tid klockan 12." sa tjej i kanske 20 års åldern. Hon hade på sig en en vit långärmad stickad tröja med en pälsväst över. Ett par blå/grå/svarta jeans, vita vans, en brunt liten väska, och smycken i brunt och guld.
"Ditt namn, tack." sa jag och log mot henne. Och hon var ju allt annat än ful, hon var vacker, för vacker för att det skulle vara sant.
"Eleanor Calder." sa hon och log ett leende som fick henne att se ännu vackrare ut. Varför måste värden vara så himmla orättvis??
Ett nytt kapitel! Vad tycker ni?
Nu är vi redan på kapitel 20, och era kommentarer gör oss verkligen att vilja skriva mer.
Kommentera nu, 5 kommentarer till nästa! xxx Fanny & Nora
I morgon klockan 01:53 exakt kommer det nya kapitlet ut. Men det saknas en kommentar på kapitel 19 och vi vill jätte gärna att någon av er skulle kunna kommentera en enda kommentar till. Om det är någon som gör det så kanske det blir ett till kapitel på kvällen, eller något annat man vet aldrig;)
Vi vill bara förtydliga att vi är 2 som skriver på denna blogg: Nora och Fanny. Vi vill också säga tack för att ni kommenterar och läser våran blogg, det gör oss jätte glada och ger oss mer energi att skriva mer på denna novell, TACK!!!
I alla fall är kommer en bild på hur kapitel 20 ser ut:
"Okej" Svarade hon. Jag gick upp mot mitt rum för att hämta en en jacka. Jag hade ingenting att göra, så jag tänkte att jag kunde ta en liten promenad istället för att sitta i rummet hela dagen.
Jag drog på mig jackan och gick ner till hallen och tog på mig ett ett par svarta sneakers. Jag ropade ett "hej då" och gick ut genom dörren, och stängde den om mig. Jag gick ner för gatan, det var inte så jätte mycket folk ute.
Jag kollade mig omkring och ser Zayn's mamma stå och kolla på mig.
"Det var det sista." sa min pappa och drog händerna mot byxbenen för att torka av dom. Idag var dagen jag skulle flytta in i lägenheten, min helt egna lägenhet. Jag hade fått frisör jobbet och skulle börja där imorgon. Efter det chokande läkarbesöket så åkte jag i alla fall upp till London för att gå på intervjun. Megan vissade sig vara snällare än vad hon var på telefon så hon förstod att jag behövde jobbet mer än något annat.
"Tack så mycket pappa." sa jag och kramade om honom hårt, han pussade mig lätt på kinden innan han kramade om mig. Vi stod där ett tag och bara kramade om varandra för just nu behöver jag alla kramar jag kan få. Jag kommer va en 19 årig tjej med två ny födda tvillingar som jag kommer få ta hand om helt själv. Jag är i månad 5 så jag är rätt så stor nu men inte JÄTTE stor. Jag har fått låna några mammabyxor av min mamma från när hon var gravid med Ellie och Ella för 14 år sedan, så byxorna är ju inte precis dom modernast man har sett men dom funkar för mig. Efter som jag är i 5 månaden så ska jag inte bo själv utan mamma följer med mig till London och kommer stanna där ända tills Leo och Zoe är födda.
När Leo och Zoe är födda kommer det vara en månad kvar innan Zayn och killarna är tillbaka och det gör mig riktigt nervös. För jag har inte sagt att jag är gravid än till Zayn för efter samtalet vi hade för ungefär en vecka sedan så har jag inte vågat ringa tillbaka och Zayn har inte ringt mig så det har inte blivit av. Men efter det samtalet med Zayn så gick jag ut på en promenad och det var då jag såg Zayn´s mamma stå på andra sidan gatan.
--Flashback--
Jag ser hur hon stannar till när hon möter min blick, hon står på andra sidan gatan med en halv öppen mun och uppspärade ögon. Patricia brytter ögonkontakten genom att hon kollar åt både höger och vänster för att se om det kommer några bilar. När det inte är några bilar som kör så går hon över vägen till mig, jag försöker mig på ett leende men jag får inget leende tillbaka så mina mungipor åker med det samma ner igen.
"Lola?" säger hon utan någon lycka i rösten. Och till mig är det riktigt ovanligt för hon har alltid varit en sån som ler hela tiden och låter alltid så himmla lycklig. Men nu låter hon som liksom död i rösten och det skrämmer mig en aning, så jag backar några steg innan jag vågar svara på hennes fråga.
"Ja Patricia." säger jag och kollar ner i marken. När jag kollar ner i marken så ser jag ett par joggingskor stå framför mig så min blick åker upp så jag nu tittar rakt på Patricia.
"Lola jag tror att du har något att förklara för mig." sa hon och la en hand på min axel. Jag nickade och tillsammans så gick vi till den lilla parken som jag var påväg att gå till. Vi gick under tystnad och med ett mellanrum på kanske en halv meter, ingen sa något eller ens försökte starta ett samtal utan vi bara gick under tystnad. När vi kom fram till parken så började Patricia gå mot en ledig bänk några meter ifrån oss, jag följde efter henne tills vi nåde bänken. Vi satte oss på var sin ende om den fortfarande under tystnad.
"Du vet att din mamma har sakt vad som har hänt." sa hon och lätt nu lite sympatisk i rösten och det gjorde det enklare för mig att kolla på henne.
"Nej, det visste jag inte."
"Jag trodde henne inte först men nu när jag såg dig så såg jag på dig att något var fel. Men jag ville höra hela historien från dig."
"Jag är gravid, och ska ha tvillingar, och Zayn är pappan. Vad mer finns det att säga?" Frågade jag henne.
"Inget gumman" Sa hon och tog en hand på min axel. "Men jag trodde att jag skulle få höra det av Zayn eller dig och inte din mamma." Sa hon och kollade på mig.
"J-ja-jag har inte sagt något än, och jag vet inte hur" Sa jag och kollade på henne, det hade alltid varit enkelt att prata med Patricia, det hade varit som en extra mamma.
"Du vet att någon gång måste du prata med honom" Sa hon.
"Jag vet och jag ska men inte över telefonen" Sa jag till henne. Jag visste att allt skulle bli så fel om jag skulle säga det över telefonen, det är enklare att säga det "face to face".
"Jag förstår hur du menar, men jag vill bara inte att du har det som en hemlighet för honom, och du vet att det inte kommer att fungera" Sa hon och kollade på mig med medkänsla i ögonen.
"Det ska jag inte" Sa jag till henne, hon kollade på mig och log.
"Bra Lola" Sa hon och drog in mig i en kram.
"Tack Patricia" Sa jag och kramade om henne,
--Flashback avslutar--
Jag kollade mig omkring i den lilla lägenheten, det kändes som att jag skulle känna mig riktigt hemma här. Jag är glad att jag har mamma här tills jag födder, så att hon kan hjälpa mig att få alla grejer på plats.
"Hej gumman, redo på att ställa upp alla grejer." Sa mamma till mig som kom in genom dörren.
"Aaa jätte." Sa jag med ironi i rösten och skrattade lite, hon kollade på mig och började sedan skratta hon också.
Nu vill vi ha 5 kommentarer, KOMMENTERA SOM GALNINGAR NU!!
"Mamma, jag ska ha en mini Zayn och en mini mig." viskade jag i hennes öra innan hon drog ifrån sig från kramen. Hon smekte mig på kinden och jag såg en tår sakta rinna ner för hennes kind medans hon log och smekte min kinde åter igen.
" Jag vet." sa hon tyst men tyst nog så att jag hörde det.
3 månader senare
Det hade nu gått tre månader, och min mage hade blivit mycket större. Jag hade inte pratat med Zayn än, om att jag var gravid. Jag vet inte varför, jag ville bara inte berätta det för honom, visst det var fel men jag kunde inte.
Mina kräckningar hade minskat och nu kunde jag iallafall gå utanför dörren utan att behöva springa och gömma mig någonstans. För en vecka sen hade jag fått ett samtal om att jag hade fått ett av frisör-jobben som jag hade sökt till, jag hade blivit hur glad som helst. Och om två veckor så ska jag flytta ditt, till en ny liten lägenhet jag hade köpt, med lite hjälp från mina föräldrar så kunde jag skaffa den. En liten söt 4:an,kök och vardags rum i ett, en toalett, ett sovrum för mig och två för Leo och Zoe. Ja, jag döpte dom till Leo och Zoe på grund av Zayn, jag saknar honom mer än vad jag igentligen borde göra.
Jag gick ut från mitt rum och gick ner till köket för att hitta någonting att äta. När jag kom ner så satt mamma vi
bordet med datorn. Hon satt och kollade runt lite, om jag hade rätt var det säkert med hennes jobb att göra.
"Hej" Sa jag och gick till kylskåpet.
"Hej gumman, det finns pizza-bitar i kylen" Sa hon till mig. Jag hittade pizza-bitarna från igår och la in dom i mikron så att dom skulle bli lite varma. Jag satte mig ner mittemot mamma, jag tog upp min mobil och kollade lite på twitter, instagram, facebook ,ni vet det viktiga. Mamma kollade upp på mig och gav mig ett litet leende, jag kollade på henne jag såg att det var någonting som oroade henne.
"Vad är det?" Frågade jag henne, och kollad på henne samtidigt som jag tog en bit av min pizza.
"Du vet att du måste prata med Zayn va? Du kan inte hålla det som en hemlighet för honom." Sa hon och kollade på mig med ett seriöst uttryck.
"Jag vet" Sa jag och suckade.
"Du kan väl göra det nu, jag kan gå om du vill?" Sa hon med ett leende. Jag nickade lätt, hon gick ut genom dörren om man hörde hur hon gick upp på övervåningen. Jag visste att om jag inte ringde nu, så skulle hon börja tjata på mig och jag hade ingen ork med massor små-tjafs om det. Jag tog fram hans nummer på in mobil, jag undrar var han är nu? Vad gör han? Hur kommer han reagera om jag ringer? Arg? Glad? Jag kollade på mobilen och klickade på "ring" knappen. Jag tryckte mobilen mot örat och hörde hur signalerna lät. Jag hade precis tänkt att lägga på när en han svarade.
"Hej" sa en ganska tung röst, "Zayn?" sa jag, ganska dum fråga eftesom att jag ringde honom.
"Jaa, hej Lola" sa han det lät precis som att jag hade väckt honom.
"Stör jag?" Frågade jag med en osäker röst,
"Typ.. jag sov, men det är ingen fara" svarade han.
"Förlåt jag kan ringa sen" sa jag och la på snabbt. Varför la jag på för, jag skulle ju berätta? Jag suckade och kollade ner på mobilen, jag skulle inte ringa tillbaka inte på länge iallfall.
Jag fortsatte att äta min mat klart, sen ställde jag ner tallriken och glaset i diskmaskinen. Jag gick ut från köket och skulle precis gå up för trappan, men då kom mamma och stoppade mig.
"Hur gick det" Frågade hon och kollade på mig med ett frågande uttryck.
"Ehh.. han sov, jag ska ringa senare" Sa jag.
"Okej" Svarade hon. Jag gick upp mot mitt rum för att hämta en en jacka. Jag hade ingenting att göra, så jag tänkte att jag kunde ta en liten promenad istället för att sitta i rummet hela dagen.
Jag drog på mig jackan och gick ner till hallen och tog på mig ett ett par svarta sneakers. Jag ropade ett "hej då" och gick ut genom dörren, och stängde den om mig. Jag gick ner för gatan, det var inte så jätte mycket folk ute.
Jag kollade mig omkring och ser Zayn's mamma stå och kolla på mig.
Leo och Zoe, hiss eller diss?? Vad tror ni Zayn´s mamma kommer säga när hon ser att Lola är gravid??
Jag gick lite på gatan och helt plötsligt kände jag en smärta i magen, jag sprang lite sakta till någon lägenhet och gömde mig på baksidan utav den, jag satte mig ner och helt plötsligt kräcktes jag. Jag borde ha vant mig nu, den äckliga smaken och lukten, men det var alltid lika äckligt och obehagligt. Jag tog upp mobilen och ringde mamma så hon kunde komma och möta mig så vi kunde åka hem.
2 dagar senare
I två dagar nu har jag legat i sängen eller sen när jag kom hem från stan för två dagar sen, jag har bara kollat på tvn eller sovit. Idag så ska jag till sjukhuset för att kolla så att ingenting är fel. Det ända är att jag inte vet hur jag ska berätta det för Zayn? Eller ska jag berätta alls? Dom frågorna hade varit i mitt huvud dom senaste dagarna, jag vet inte alls hur jag ska göra. Jag hade inte direkt några vänner kvar här, Zayn hade varit den ända innan jag åkte till Brasilien. Men nu är jag ensam igen precis lika ensam som jag var när jag precis kom till Brasilien men då var jag ju ändå nio så då var det ju ganska enkelt att skaffa nya vänner. Nu är jag 19 år, gravid utan att barnets pappa vet att jag är det, och helt utan vänner.
När jag tänkte deprimerande tankar om mig själv som mest så hörde jag att min mobil började ringa. Jag sträkte mig efter mobilen som lång på mitt nattduksbort och såg att det inte var något nummer som jag kände igen med det var också inte dolt.
"Hej det är Lola." sa jag in i mobilen.
"Hej mitt namn är Megan och jag såg att du hade skickat den jobbansökan hit. Megan & Co." sa hon i sin snobbiga London dialekt. Men jag kommer ihåg att jag sökte till det jobbet för att jag skulle få en väldigt bra lön om jag skulle få jobb där och att den lång mitt inne i London.
"Ja, det har jag gjort."
"Jag skulle vilja att du kom hit idag på en intervju för att kanske få jobbet." Idag med då ska jag ju till sjukhuset för att se så att allt är okej med barnet.
"När tänker du att intervjun ska vara för jag har en tid hos doktorn om ..en timme." sa jag och kollade på klockan i mobilen.
"Salongen stänger kl.6 så jag vill gärna att du ska ha varit här innan dess, om du inte har andra planer efter?" sa hon och lät åter igen jäkligt snobbig och nu jävligt bitchig. Men jag skulle verkligen behöva detta jobb för barnet och såklart mig.
"Nej, jag har inga planer efter det."
"Bra, vi ses innan kl.6 och lycka till hos doktorn." sa hon och la på men nu lätt hon faktiskt rätt så snäll men det är nog säkert för att hon tror att jag antigen har ätstörningar eller är gravid och det är ju faktiskt rätt. Jag gick upp från sängen för det var nu bara 46 minuter kvar innan min tid hos doktorn. Jag tog min mobil och började gå ut från mitt rum och ner för trappen som var precis bredvid mitt rum.
-
"Allt se okej ut." sa min doktor som var en kille och det var rätt så skumt. Min mamma höll min hand och kysste ovansidan lätt. Jag kollade på henne och log lättat och hon svarade i ett lika lättat leende.
"Det var ju bra." sa min pappa och ställde sig bredvid mamma och la sin höger hand på min axel och log ner mot mig och jag svarade honom också i ett leende.
"Om ni vill så kan ni få reda på vilket kön det ska bli, om ni vill?" Vill jag verkligen veta vilket kön mitt barn ska ha och tänk om jag vill om jag vill ha det som en överaskning. Men det skulle vara enklare att köpa kläder och olika inredningsprylar till den om jag vill veta könet, så va fan.
" Ja,det vill jag."
"Det är......" sa han och kollade runt på datorn som stod på ett litet bord bredvid sängen jag låg i.
"en flicka." när jag hörde det så var det som en lyckovåg åkte över mig men också en ledsenvåg över att det inte blev en.
"Och en pojke, grattis du ska ha tvillingar och den ovanliga sorten, en av varje."
"Jag ska ha vadå?!?" skrek jag ut. Jag kände min hand som min mamma höll i plötsligt började klämma hennes hand men hon gjorde inget åt det utan bara stod där och höll den. Min pappas grep om min axel blev lite hårdare med det blev lösare efter bara några sekunder.
"Är du verkligen 100% säker på att hon ska ha det?" frågade min pappa.
"Ja det är jag om ni kollar här på bilden så ser ni att det är två små huvuden som ligger bredvid varandra." och jag såg huvudna klart och tydligt men min chock försvan inte direkt.
"Älskling du ska ha tvillingar grattis!!" sa min mamma och släppte min hand och kramade om mig istället. När hon kramade om mig så känder jag hur mina kinder började spänna sig jag log äntligen igen efter alla dom veckor och dagar som Zayn har varit borta.
"Mamma, jag ska ha en mini Zayn och en mini mig." viskade jag i hennes öra innan hon drog ifrån sig från kramen. Hon smekte mig på kinden och jag såg en tår sakta rinna ner för hennes kind medans hon log och smekte min kinde åter igen.
" Jag vet." sa hon tyst men tyst nog så att jag hörde det.
Vi visste ju att hon var gravid men inte med tvillingar, en kille och en tjej. Mini Zayn och mini Lola, awww ♥
För kapitel 18 så vill vi ha 3 kommentarer, så kom igen nu!!
" Ja-jag-jag är -g-gravid." sa jag och min blick for ner i golvet, jag kände min mammas hand på min rygg.
"Vem är pappan?" frågade min pappa lite små sur.
"Zayn." mumlade jag.
"Ursäkta vad sa du, du sa det så lågt."
" Jag sa Zayn!" skrek jag ut.
"VA!!!!" var det enda som dom sa men jag kände sedan att jag var intryckt i en gruppkram.
3 dagar senare
Det har nu gått tre dagar sedan jag fick ett positivt svar på graviditet testet och jag ska nu bli en tonårs mamma. Mina föräldrar var rätt chokade över vem som var pappan men dom var nog också glada att det inte var någon annan. Mina systrar därimot blev över lyckliga när dom fick reda på att jag både var gravid och att det var Zayn som var pappan. Jag är glad att min familj var lugn över det som har hänt och det som kommer hända om 8 månade och 14 dagar. Ja om 14 dagar är det bara 8 månader kvar tills barnet kommer ut, ut ur mig, usch tänk inte så Lola.
Igår hade jag kommit hem från London där jag hade sökt jobb för fullt så nu väntar jag bara att jag ska få ett svar utav nått av jobben jag har sökt. Det som är tur är att jag har gått klart gymnasiet så jag kan söka det jobb jag har utbildat mig till och det är frisör. Så jag väntar bara på att någon frisör salong ska ringa upp mig och säga att jag fick jobbet.
"Lola, följer du med till stan?" ropade min mamma ner ifrån nedervåningen.
"Visst!" ropade jag tillbaka. Jag tog min mobil från som låg på skrivbordet i mitt rum och gick ner för trappan. Ella och Ellie stod i halen fullt på klädda med tjocka jackor och Uggs. Jag tog satte på mig mina bruna låga uggs och min svarta vinterjacka eftersom det nu var i mitten av december. Innan jag ick ut till bilen så tog jag en ljusbrun tub halsduk och hängde den runt min hals. Min mamma hade redan startat bilen så det var bara för oss att sätta hos, Ella och Ellir tog sättena bak så jag fick sitta fram med mamma.
"Lola sätt på radion!" Sa Ella när vi hade börjat köra, jag satte på radion och lutade mig sedan tillbaka. Dj:n började prata om något som inte spelade så stor roll just nu. Efter ett tag av massa skitsnack så började en låt spelas som minà systrar började sjunga med till.När jag hör vem det är som sjunger så höjer jag volymen och blundar och lyssnar på varje ord han sjunger.
"Give me love like her,
'cause lately I've been waking up alone,
Paint splattered teardrops on my shirt,
Told you I'd let them go,
And that I'll fight my corner,
Maybe tonight I'll call ya,
After my blood turns into alcohol,
No, I just wanna hold ya.
Give a little time to me or burn this out,
We'll play hide and seek to turn this around,
All I want is the taste that your lips allow,
My, my, my, my, oh give me love,
My, my, my, my, oh give me love,
My, my, my, my, oh give me love,
My, my, my, my, oh give me love,
My, my, my, my, oh give me love.
Give me love like never before,
cause lately I've been craving more,
And it's been a while but I still feel the same,
Maybe I should let you go,
You know I'll fight my corner,
And that tonight I'll call ya,
After my blood is drowning in alcohol,
No I just wanna hold ya.
Give a little time to me or burn this out,
We'll play hide and seek to turn this around,
All I want is the taste that your lips allow,
My, my, my, my, oh give me love,
Give a little time to me, or burn this out,
We'll play hide and seek to turn this around,
All I want is the taste that your lips allow,
My, my, my, my, oh give me love,
My, my, my, my, oh give me love,
My, my, my, my, oh give me love,
My, my, my, my, oh give me love,
My my, my, my, oh give me love.
M-my my, m-my my, m-my my, give me love, lover,
M-my my, m-my my, m-my my, give me love, lover,
M-my my, m-my my, m-my my, give me love, lover,
M-my my, m-my my, m-my my, give me love, lover.
M-my my, m-my my, m-my my, give me love, lover,
M-my my, m-my my, m-my my, give me love, lover,
M-my my, m-my my, m-my my, give me love, lover,
M-my my, m-my my, m-my my, give me love, lover (love me, love me, love me).
M-my my, m-my my, m-my my, give me love, lover (give me love),
M-my my, m-my my, m-my my, give me love, lover (give me love),
M-my my, m-my my, m-my my, give me love, lover (give me love, love me),
M-my my, m-my my, m-my my, give me love, lover (give me love).
My, my, my, my, oh give me love,
My, my, my, my, oh give me love,
My, my, my, my, oh give me love,
My, my, my, my, oh give me love" när låten kom till sitt slut så kände jag hur en tår sakta rann ner för min kind. Jag kände min mammas hand på mitt ben så jag la min hand över hennes så hon tog den och kramade om den hårt. Dj:n hade börjat spela en ny låt men jag kunde inte sluta tänka på själva texten på föra låten. Den texten fick mig att sakna Zayn så mycket mer. Vi har inte pratat sedan han åkte och jag tror inte att vi kommer prata när han är på turne men jag måste komma på ett sätt att säga till honom att jag är gravid. Med hans barn..
-
"Ska du gå själv eller vill du gå med oss?" Frågade mamma mig, när vi hade kommit fram och parkerat bilen.
"Jag tror jag går själv. "Svarade jag henne, jag hade aldrig direkt gillat att gå med andra på stan, jag hade alltid gillat att gå själv och kolla på kläder, skor och allt. Jag började gå uppåt på gatorna där det var fullt med affärer, jag gick in i en skoaffär med massor av puma, nike sneakers och supras. Jag var inte tjejen som gick runt med höga klackskor, jag går hellre i sköna skor som man inte får ont i efter en halvtimme. Men jag har ju såklart klackskor jag tycker bara att sneakers är skönare. Jag gick runt och fastnade för ett par som var rosa och svarta som jag tyckte såg sjukt coola ut. Jag tog ett par i min storlek och provade dom, dom var som gjorda för mig så jag bestämde mig för att ta dom, jag hade fått lite pengar av mamma innan, så jag tog skorna och gick till kassan för att betala. Jag fortsatte att gå runt på stan lite, jag såg Forever 21 och gick in och kollade lite jag hittade inget speciellt, så jag gick ut. Jag gick lite på gatan och helt plötsligt kände jag en smärta i magen, jag sprang lite sakta till någon lägenhet och gömde mig på baksidan utav den, jag satte mig ner och helt plötsligt kräcktes jag. Jag borde ha vant mig nu, den äckliga smaken och lukten, men det var alltid lika äckligt och obehagligt. Jag tog upp mobilen och ringde mamma så hon kunde komma och möta mig så vi kunde åka hem.
Så ett nytt kapitel, vad tycker ni? Kommentera! Vi vet att det är lite segt nu i början men snart ni, då ska ni få se, haha. Kram på er!
Jag lutade mig över toalett stolen och en vidrig sörja kom flygandes ut från min mun som brändes i halsen på mig. Det var andra gången i dag och femte gången den här veckan och jag märkte att mina föräldrar hade blivit mer och mer oroliga för mig. När jag hade kräkts klart så spolade jag på toaletten och satte mig på toalocket. Jag sträkte mig efter min tandborste som stod i ett glas med alla andra tandborstar. Jag klämde på lite tandkräm på tandborsten och började trött borsta mina tänder. Min mamma hade åkte iväg för att handla med resten utav min familj så jag var ensam hemma men jag visste att dom snart skulle komma hem eftersom dom hade varit borta en stund nu.
Jag gick in till mitt rum igen och la mig ner i sängen, jag hade inte ätit mycket alls den senaste veckan förutom choklad. Chokladen gjorde så jag kom ihåg dejten som Zayn hade tagit med mig på, det gjorde ont i kroppen när jag åt det men det var värt varenda verk i min kropp som jag fick av minnena efter den dagen.
Jag kröp ner under täcket och startade tvn med fjärrkontrollen, jag blädrade lite men jag gav upp och började kolla på säsong ett av Top Model som jag redan hade sett men jag orkade inte bry mig mer. Jag hörde hur dörren öppnades nere i hallen, jag tänkte inte på det så mycket så jag fortsatte "kolla" på teve fast igentligen så tänkte jag på allt annat.
"Hur mår du gumman? "Frågade mamma, som stog i dörröppnigen till mitt rum.
"Som förut." Svarade jag och flyttade tillbaka min blick mot tvn. Mamma gick in i mitt rum och stängde dörren efter sig innan och gick med lätta steg till min säng och satte sig på säng kanten bredvid mig och tog min hand i hennes. Hennes ansikte såg trött ut och hennes ögon var röda, hon hade gråtit.
"Mamma är det någonting?" Frågade jag henne, hon släpte min hand och sträkte sig efter sin väska som jag inte hade märkt att hon hade tagit in. Hon plockade upp en liten rektangelformad låda som var färgad vit och blått och räkte den mot mig. Jag tog emot det och kollade vad det var. När jag såg vad det var som min mamma hade gett mig så var det som ett slag i magen.
"Mamma du tror väl inte.." jag tog en paus för jag kände att jag snart skulle gråta och som tur var så fortsatte mamma åt mig.
"... att du är gravid?" Sa hon. Jag nickade jag kände tårar på min kind.
"Det är inte omöjligt gumman, du äter ingenting och du har kräckts i nästan en vecka." Jag kollade på henne, tårarna bara fortsatte att rinna ner för mina kinder. Jag visste inte vad jag skulle säga, jag var helt stum av det som nyss hade hänt.
"Jag tycker att du ska göra testet och om du är det så är du det om du inte är det så får vi försöka något annat." sa hon och jag gjorde en nickning för jag var fortfarande chokad över det som var i min hand. Men jag kom tillbaka till verkligheten när jag kände flera händer på min ena axel. Jag kollade upp och såg att hela min familj stod kring min säng och kollade med sympatiska ögon ner på mig.
"Du ska veta att vi alltid finns vid din sida." sa Ella och dom andra nickade. Jag log och drog bort täket för att gå till badrummet. Men innan jag gick ett steg så vände jag mig om till min mamma som fortfarande satt på sängen.
"Mamma kan du hjälpa mig?" sa jag och sträkte ut min hand till henne som hon sedan tog och ställde sig upp bredvid mig. Hon log svagt och vi gick tillsammans ut till badrummet för att göra testet.
-
"Jag vill inte titta, jag vill inte!!" sa jag och höll för mina ögon så det blev kolsvart men det blev genast ljust igen efter att min mamma hade tagit bort mina händer från mina ögon.
"Gumman det här är inget du kan gömma dig ifrån. Jag kan kolla på testet först men sen vill jag att du ska kolla på det och att det är du som säger det till pappa,Ella och Ellie."
"Okej..." sa jag tyst. Hon tog upp testet ,som jag tidigare hade kissat på , från handfatet. När hennes blick kollade på den lilla skärmen så gjorde hon ingen min utan gav mig den bara som tecken att jag skulle titta. Tårar ran ner för mina ögon när jag såg det som stod på skärmen.
"Lola du.. du ska bli mamma." sa hon och när jag hörde det så kände jag hur känseln i bennen sakta av tog och jag ramlade ner så jag nu satt på golvet i badrummet och grät. Jag, mamma, nej det kan inte hända jag som trodde Zayn hade.... ZAYN! Den lilla ********* hade gjort mig gravid och sedan åkt på en turne som varade i ett helt år. Jag kommer ha ett nyfött barn vid den tiden han kommer hem igen men han kommer ju också ha ett nyfött barn då. Det här är inte bra, Zayn som precis har startat sin musik karriär ska nu bli pappa och jag som inte änns har fått ett jobb.
"Lola det kommer ordna sig." sa hon och satte sig på huk bredvid mig. " Men vi måste säga till dom andra nu." Vi ställde oss upp och hon låste upp toa dörren och vi gick tillsammans arm i arm till mitt sovrum där dom andra var. Dom satt på min säng och kollade på teven när vi kom in, när dom hörde oss så stängde pappa av teven och reste sig upp från sängen och lika så gjorde mina systrar.
" Ja-jag-jag är -g-gravid." sa jag och min blick for ner i golvet, jag kände min mammas hand på min rygg.
"Vem är pappan?" frågade min pappa lite små sur.
"Zayn." mumlade jag.
"Ursäkta vad sa du, du sa det så lågt."
" Jag sa Zayn!" skrek jag ut.
"VA!!!!" var det enda som dom sa men jag kände sedan att jag var intryckt i en gruppkram.Vem tycker synd om Lola! VI!! Hur ska det nu gå med Lola och den lilla bebisen? OCH hur kommer Zayn ta det när han kommer tillbaka och ser Lola med en bebis?
Tror ni att det kommer bli en TJEJ eller KILLE? Skriv en kommentar om vad du tror det kommer bli.
Vad tycker ni så här långt i novellen? Har den blivit bättre eller sämre? Vi vet att början är lite seg men snart ska det hända något STORT som ändrar Lolas liv föralltid! Hehe, nej men vad tycker ni om novellen?
Vi har ju fått kommentarer på dom senaste kapilerna så vi hoppas att ni fortsätter med det för det gör så vi vill skriva ännu mer. Dom kommentarer som vi har fått är super bra och vi uppskattar dom jätte mycket. Och bara för att ni har varit så bra att kommentera på dom senaste kapitlerna så kommer det ett nytt kapitel lite senare ikväll som jag(Nora) ska fortsätta skriva på.
Innan jag ska skriva klart kapitlet så måste jag be er om en sak. Vi skulle bli jätte glada om ni kunde säga till era kompisar, syskon till och med mamma, pappa, mormor/morfar, farmor/farfar att dom ska börja läsa våran novell. Länka våran blogg på eran facebook,twitter,tumblr eller er blogg ni bestämmer. Om ni gör det så skulle vi bli jätte glada och kanske göra bloggen ännu roligare än vad den är nu:)
PS: Vad tycker ni om den nya designen som jag(Nora) har gjort.
-Det där var helt underbart. Sa han och kollade på mig med leendet kvar på läpparna.
-Det är en sak jag kan hålla med dig om. Sa jag och skrattade lite.
Jag kollade upp på klockan som satt fast på hans väg och den var nästan halv elva. Zayn så att jag kollade på klockan "vill du stanna kvar" frågade han mig.
-Visst. svarade jag. Jag kollade på honom och gav honom en passionerad kyss innan jag vände mig om, han skedade mig. Jag somnade efter en stund av han lätta andetag på min nacke.
Jag vaknade av ett par läppar som var pressade mot mina egna och jag log och la mina armar runt hans hals. Kyssen tog snabbt slut men det gjorde inget för jag var ovanligt ping efter att ha blivit väckt så.
"Godmorgon." sa jag och log mot Zayns ansikte som hade ett stort leende fast klistrat. Han lutade sig fram så våra pannor var lutade mot varandra.
"Godmorgon på dig också." sa han och kysste lätt på läpparna men avslutade den lika snabbt som den förra. Jag kände på mig att något var fel för brukar då aldrig betesig så här. Till och med när vi var mindre så ville han knappt sluta kramas så man var tvungen att dra bort honom från sig.
"Zayn vad är det som är fel?" frågade jag och Zayn suckade djupt innan han började prata.
" Jag tänkte säga det här igår men jag råkade liksom glömma bort det så jag kan lika gärna säga det nu. Men jag vill liksom inte såra dina känslor för vi har ju kommit varandra så nära och jag vill liksom inte förstöra dom genom att säga det här. Men jag måste för jag kan inte ljuga längre för snart är det dags och då är det ingen återvändå, men igentligen så har jag ju inte ljugit för du har ju inte frågat om det.." Zayn fortsatte att babbla på och jag kände att om han skulle fortsätta så här så skulle jag nog få vara kvar tills imorgon bitti.
"Zayn bara säg det." sa jag irriterat när jag inte orkade höra hans babbel om gud vet vad.
"Ehm... ehm... Jag ska åka iväg på en turne." sa han med en skakig röst. Mina ögon blev stora som golfbollar och jag kände hur jag gapade med munnen. Vad det de ända han skulle säga? Det var ju inte farligt. Jag kände hur min irritation kom tillbaka från tidigare men innan jag han säga något så började Zayn prata igen.
"I ett år.." stammade han fram och som magi så var min irritation som bortblåst och istället så fylldes min kropp med sorg. Jag hade precis fått tillbaka min bästa vän, okej efter går dagens händelse så kan man knappast säga det längre, efter 10 långa år i Brasilien och nu ska han bort i ett helt år för att turnera. Jag vet ju att han är en super sjärna men ändå att turnera i ett år är inte det lite för långt.
"Och vi åker ikväll." sa han efter en stunds tysnad och då fylldes min kropp med mer sorg än vad som fick plats.
"Ikväll." lyckades jag få fram utan att ha tårar som ran ner för mina kinder.
"Ja, vi åker direkt till Amerika för att starta turnen." sa han och jag såg hur han kämpade med att få fram orden. Jag kramade om Zayn hårt och han gjorde likadant mot mig och så satt vi ett bra tag.
"När måste du åka till flygplatsen?" frågade jag men vi kramades fortfarande om varandra.
"Om 30 minuter." sa han tyst men jag hörde honom högt och tydligt och jag kunde inte hålla mig längre utan jag brast ut i tårar mot Zayns axel. Jag grät minst i 10 minuter innan jag lyckades hålla kontroll på mina tårar som nyss hade forsatt ut från mina ögon. Zayns mobil började ringa och vi avbrött kramen så han kunde svara i telefonen.
-
"Jag kommer sakna dig massor." sa han innan han kysste mig utanför mitt hus.
"Och jag kommer sakna dig." sa jag när vi hade avslutat kyssen. Jag kysste honom åter igen innan han var tvungen att åka för att hinna med flyget. Jag vinkade åt honom när han körde iväg mot flygplatsen där dom andra killarna redan av. Jag hade sagt hej då till killarna när dom hade kommit förbi i morse efter det Zayn hade sagt till mig. Sen var det dags för dom att åka till flygplatsen men Zayn vill lämna mig innan han åkte så han och jag åkte i en egen bil och här var jag nu och såg Zayns bil bli mindre och mindre. När jag inte såg honom mer så gick jag med långsamna steg mot huset med huvudet ner mot marken.
När jag kom in så gick jag direkt upp på mitt rum och la mig i min säng för att gråta ut alla tårar som jag hade lyckats hålla inne. Jag bara grät ut allt jag kände, all min smärta som jag hade i min kropp, alla mina känslor var som förstelnade för nu var min kropp bara fylld med tårar. Jag kände efter ett tag att mina ögonlock blev tyngre och tyngre och jag kände att jag åkte längre ifrån verkligheten. Jag hade somnat.
-
Två veckor senare
Jag lutade mig över toalett stolen och en vidrig sörja kom flygandes ut från min mun som brändes i halsen på mig. Det var andra gången i dag och femte gången den här veckan och jag märkte att mina föräldrar hade blivit mer och mer oroliga för mig. När jag hade kräkts klart så spolade jag på toaletten och satte mig på toalocket. Jag sträkte mig efter min tandborste som stod i ett glas med alla andra tandborstar. Jag klämde på lite tandkräm på tandborsten och började trött borsta mina tänder. Min mamma hade åkte iväg för att handla med resten utav min familj så jag var ensam hemma men jag visste att dom snart skulle komma hem eftersom dom hade varit borta en stund nu.
Nytt kapitel! Vad tycker ni? Kommentera och var inte rädda med att säga vad vi tycker, vi tar emot all kritik!
Vi kom in i hans hus, vi tog av oss skorna och gick direkt upp till hans rum eftersom han hade en egen tv där inne. Han öppande dörren åt mig och jag gick in och ett skratt kom ut från mina läppar men det stoppades snabbt när han stängde sin dörr och tryckte sina läppar mot mina.
"Vad vill du se för film?" sa han och kopplade in sin dator i teven. Jag gick till sängen men sen kom jag på att vi fortfarande var fulla med choklad. Jag log åt det som nyss hade hänt på var gamla skolas aula scen och ett litet fniss lyckades smitta från mina läppar. Zayn skakade på huvudet när jag inte hade svarat på hans fråga och vände sig om. Han ena ögonbryn åkte upp så hans ansiktuttryck såg frågande ut. Jag fortsatte fnissa när Zayn började gå imot mig och la sina händer på min höft och tryckte mig mot honom.
"Vi kan inte se på film nu vi är ju täckta med choklad, dummer." sa jag och la mina runt hans hals så våra ansikten bara var några centimeter ifrån varandra. Hans frågande ansiktsuttryck blev istället till ett stort leende som visade hans vita tänder som man såg hade blivit blekta, inte för att det var något fel med det.
"Vad har du tänkt att vi ska göra åt det då?" frågade han och blinkade med hans ena öga. Jag tog ett steg ifrån hon om och satte mina händer på min höft.
"Vad det där ett försök att flörta med mig?" sa jag och gjorde ett zig zag mönster med min höger hand. Zayn började små skratta och började sakta gå fram till mig.
"Ja det var ett försök att flörta med dig." viskade han i mitt öra som gav mig gåshud och jag kände att mina ben blev svagare.Han tog åter igen tag om mina höfter och drog mig närmare honom igen. Han började kyssa min nacke och det hjälpte inte precis för mina ben blev ännu svagare när han hittade min svaga punkt. Ett litet stön lämnade mina läppar som gjorde att Zayn fortsatte att kyssa mig på det stället. Efter ett tag när han hade kysst på min hals så började hans kyssar vandra upp till mitt ansikte. Jag la mina armar runt hans hals och började snurra håret som han hade i nacken.Våra kyssar blev mer och mer passionerade och våra händer fumlade runt på varandras kroppar. När vi avslutade vårt hångel party så lutade jag mig närmare Zayns öra och började kyssa hans hals.
"Make love to me" viskade jag i hans öra och jag kände hur han stelnade till. Jag ställde mig på tå för att nå upp till hans läppar och kysste han hårt. Han besvarade min kyss genom att lyfta upp mig så jag nu satt med benen runt hans höft. Han började gå framåt men han avslutade inte kyssen inte förens vi stötte till sängen och vi ramlade bakåt så jag hamnade under honom. Ett stön flög ut ur mina läppar när hans kroppsvikt var på mig. Han lyfte snabbt upp sig från mig med hjälp av hans armar som var på var sin sida om mitt huvud.
"Är du säker att du vill det här?"
"Om jag inte ville det här skulle jag ens ha sagt det då?" sa jag och kysste han igen. Mina fingrar fumlade med slutet av hans tröja och jag började dra upp den långsamt men stoppade när jag kände att Zayn reste på sig. Han drog av sig tröjan och en mage med sexpack fångade min blick, jag satte mig över honom drog mina fingrar ner från hans bröst tills jag kom till kanten utav hans kalsonger. Jag tog tag i kanten av hans kalsonger och drog långsamt ner dom. Jag kröp upp och kysste honom på passionerat och hårt på läpparna. Han rullade över oss, så jag kom under honom igen, han kysste mig hårt och började kyssa min nacke och hela vägen ner till min mage. Han tog tag i min tröja och drog av mig den, han drog av mig min kjol jag hade på mig. Han tog tag i mina rosa trosor och drog långsamt ner dom. Han la sig sen ovan på mig och kysste mig samtidigt som hans händer försökte få upp knäppet på min bh. När han fick upp knäppet så slängde han bh med resten av kläderna som låg lite över allt på golvet. Han kollade på mig och jag kollade tillbaka i hans glittrande ögon.
-Är du redo? Frågade han och blinkade mot mig, jag gjorde en lät nickning tillbaka som svar. Han tryckte sig långsamt in sig i mig, jag stönade högt när han åkte in och ut i mig. Han fnissade lite åt mig när jag stönade högt och tydligt. Han la sig brevid mig jag kollade på honom och han kollade på mig och ett leende smög up på hans läppar.
-Det där var helt underbart. Sa han och kollade på mig med leendet kvar på läpparna.
-Det är en sak jag kan hålla med dig om. Sa jag och skrattade lite.
Jag kollade upp på klockan som satt fast på hans väg och den var nästan halv elva. Zayn så att jag kollade på klockan "vill du stanna kvar" frågade han mig.
-Visst. svarade jag. Jag kollade på honom och gav honom en passionerad kyss innan jag vände mig om, han skedade mig. Jag somnade efter en stund av han lätta andetag på min nacke.
Vi kan båda säga att det här kapitlet var pinsamt att skriva. Hihi^^