"Aaaj!" pep jag ut när jag kände någon slå till mig på rumpan. Både jag och Valerie vände oss om och såg Louis stå där med ett stort leende på läpparna.
"Emy, baby du ser het ut." sa han och gick närmare mig. Jag kände ilskan inom mig men jag kunde inte få ut ett enda ord så istället stod jag helt stum. Men såklart medans jag stod där helt stum så gled mina ögon över honom och stannade på hans sex pack.
"Gillar du det du ser?" frågade han och tog ett steg närmare.
Hans ena hand smekte mig ömt på kinden innan han kysste mig på kinden. Men när han hade kysst mig på kinden så kollade han på mina läppar och började komma närmare mig igen. Men kyssen kom aldrig så jag öppnade mina ögon som tydligen hade stängts och såg Zayn slå Louis rakt i ansiktet.
"GAY HELVETE!!" skrek Louis i ansiktet på Zayn men Zayn gav Louis en rak höger igen rakt i anskitet.
"OM DU RÖR HENNE IGEN, SÅ.." skrek Zayn men hann inte säga klart innan Louis slog till honom i ansiktet.
"SÅ VAD? BÖG!" skrek han i örat på Zayn.
"SÅ DÖDAR JAG DIG!" skrek han men det gjorde bara så att Louis började skratta.
"Du döda mig, haha. Vet du vem jag är, jag är Louis Tomlinson så om det är någon som ska dö så är det du, FAG!" och slog Zayn hårt i magen så att han ramlade ihop på badhusgolvet. Han sparkade Zayn en sista gång innan han gick mot mig igen.
"Du gör verkligen det svårt för mig att få dig, jag gillar det." viskade han in i mitt öra innan han gick sin väg. Jag ramlade ihop bredvid Zayn där han låg och blödde.
"Emy, vad fan har hänt?!" hörde jag Niall skrika där jag låg på golvet bredvid Zayn och grät.
"L-lou-i-s" fick jag fram när jag grät.
"EMY!!!" hörde jag Valerie skrika. " Jag är sååå ledsen Emy, Liam drog mig med honom så att jag inte kunde hjälpa dig. Jag är så ledsen!" sa hon med tårar rinnandes ner för hennes ögon. Jag tog några djupa andetag innan jag kunde ta in allt som hon hade sagt.
"Det gör inget men nu måste vi hjälpa Zayn."sa jag och kollade ner på Zayn som låg helt sönder slagen på det hårda och kalla golvet. Niall och Josh bar upp Zayn och gick ut med honom till Nialls bil medans jag och Val sprang till tjejernas för att snabbt bytta om.
-
Vi satt på sjukhuset utanför Zayn's rum, och bara stirrade in i vägen. Jag såg dörren öppnas och ut kommer den otrevliga läkaren vi hade pratat med innan.
"Är han okej?" Frågar Niall läkaren.
"Han kommer få gå hem senare ikväll." Säger han bara innan han går där ifrån. Jag går fram till dörren och öpnnar dörren till Zayn's rum. Jag ser honom ligga på sängen och han är helt blå i ansiktet, det känns som att allt är mitt fel. Men igentligen vet jag att det inte är det, men jag kände ändå skuld för det. Jag stängde dörren bakom mig och gick fram till hans säng och satte mig på stolen som var placerad brevid sängen. Jag tog tag i hans hand som var helt röd efter att han hade slagit Louis. Jag suckade och drog löst men sakta min hand över Zayn's kind som var helt röd/lila, och viskade ett "förlåt",jag såg hans ögonfransar fladdra lite innan han öppnade ögonon.
"Hej Emy." Säger han och försöker ge sig på ett leende.
"Hej Zayn." Säger jag till honom och släpper hans hand.
"Vad gör du här inne?" Frågade han mig och kollar på mig.
"Jag orkade inte sitta där ute och jag ville se dig." Säger jag till honom och ler. Precis när han tänker svara så hör vi en knackning på dörren, jag kollar ditt och ser att dörren öppnas. Valerie står vid dörren och kollar på mig med inget leende alls.
"Emy, någon vill möta dig nere i reception." Säger hon till mig jag nickar och vänder mig om för att le mot Zayn innan jag reser mig upp för att gå ner till receptionen.
"Emy va försiktig." Säger Valerie till mig innan jag hinner svara så har hon vänt sig om för att gå in till Zayn. Jag förstår inte alls vad hon menar med att jag ska vara försiktig, jag går ner till receptionen. Jag kollart mig omkring, jag stannar up då jag ser ett igenkänt ansikte kolla på mig, och då fattar jag vad Valerie menade med att jag skulle vara försiktig.
Vem är det som Emy känner igen? Och varför ska hon vara försiktig?
Vad tycker ni? Glöm inte bort att kolla in min och Nora's blogg Klicka HÄR!
"Jag lovar" Säger jag och ler ett litet leende till honom. Han tar armarna runt om mig och omfamnar mig i en kram, jag kramar honom tillbaka. Jag hör skratt bakom mig och vi släpper taget om kramen, där står Valerie och skrattar åt oss.
"Snälla Josh, kyss henne bara." Fumlar Valeire fram. Jag skrattar åt hennes fulla betende.
"Valerie gå och lägg dig, du har druckit för mycket." Säger jag till henne och hon ler stort. Hon går ut från badrummet skrattandes, Josh och jag kollar på varandra och skrattar innnan vi går ut från badrummet.
--några dagar senare --
Det har gått några dagar sedan festen och Josh och Liams fight så det hade blivit lite lugnare. Men sedan skolan började så har inte Louis varit i skolan men inte för att jag bryr mig precis.
"Godmorgon" hör de jag Niall säga när han kom in i köket där jag satt och åt min frukost.
"Godmorgon" sa jag innan jag reste mig upp för att bytta om till vanliga kläder.
"Vill du ha skjuts till skolan?"
"Visst." sa jag och började gå mot trappan.
"Ni ska sim test idag, va?"
"Ja det ska vi, varför frågar du?"
"Tänkte bara att du och Valerie kunde åka med mig och Josh eftersom vi också ska ha det." sa han och log och jag nickade innan jag kunde fortsätta min väg mot mitt rum.
Jag gick in i min walk in closet och kollade runt på vad jag skulle kunna ha på idag. Men jag kom fram till att ha på mig shorts för det var fortfarande varmt ute. Så jag tog fram ett par höga jeans shorts med nitar, en top med blommor och mina vita JC skor med nitar. När jag bytt om till kläderna som jag hade valt så började jag fixa mitt hår och mitt smink. Sminket blev naturigt men med ljus rosa läppar och håret bestämde jag mig för att platta. Så jag satte på platt tången och lät den bli varm så jag gick tillbaka in i garderoben och kollade runt bland mina bikinisar som jag hade. De flesta bikinisarna som jag har, har jag fått från Miranda när hon har gjort photoshots för Victoria Secret. Jag valde en svart bikini från Victoria Secret som kom från deras nya kollektion som Miranda hade skickat till mig för någon vecka sedan. Så jag packade ner bikinin, handduk, shampoo/balsam, smink, hårborste, pengar och nya underkläder i min stora Louis Vuttion handväska. När jag hade packat klart så gick jag tillbaka till badrummet och började platta mitt blonda hår så det blev spik rakt.
-
"Framme!" sa Niall när han stannade bilen på parkeringen framför skolan. Jag öppnade min dörr och hoppade ut ur bilen och gick tillsammans med Niall till skolan. När vi kom in i skolan så såg jag Josh,Valerie och Zayn stå vid mitt och Valeries skåp.
"Emy!" skrek Valerie ut när hon såg mig och när jag kom fram till dem så kramade hon om mig.
"Hej Valerie." sa jag när hon hade slutat krama mig.
"En liten fågel viskade i mitt öra att du fyller 16 nästa vecka."sa hon och blinkade med ena ögat.
"Niall, varför sa du det till henne?" frågade jag honom för jag visste att han var den enda som visste när jag fyllde år.
"Jag har inte gjort något."
"Bullshit" sa jag och istället för att fortsätta diskutera om vem som hade berättat för Valerie när jag fyllde år så gick vi till aulan där alla skulle samlas för att få information om sim testet vi skulle göra idag.
-
Jag och Valerie gick ut från tjejernas och in i själva simhallen istället.
"Aaaj!" pep jag ut när jag kände någon slå till mig på rumpan. Både jag och Valerie vände oss om och såg Louis stå där med ett stort leende på läpparna.
"Emy, baby du ser het ut." sa han och gick närmare mig. Jag kände ilskan inom mig men jag kunde inte få ut ett enda ord så istället stod jag helt stum. Men såklart medans jag stod där helt stum så gled mina ögon över honom och stannade på hans sex pack.
"Gillar du det du ser?" frågade han och tog ett steg närmare.
Jag och Fanny har skaffat en blogg tillsammans där vi inte skriver fan fictions utan om oss själva så klicka >>HÄR<< för att komma till vår blogg!!
Jag lägger mig ner i sängen och suckar, jag tar upp handen och lägger det över bitmärket som Louis gjorde, det gjorde ont och det sved till när jag la handen över det. Jag tar bort handen och sträcker mig efter min mobil som ligger på sängbyrån, jag startar den och kollar lite på twitter, facebook och instagram. Jag ser att nästan alla mina kompisar i New York har lagt upp bilder på instagram, jag saknar dom så otroligt mycket. Nästa gång jag skulle se dom skulle säkert bli på sommarlovet, om jag skulle få åka ditt för pappa förstås, jag känner hur tröttheten kommer och jag släcker den lilla lampan som står på sängbyrån. Jag drar täcket över mig och vänder mig om och blundar. Men jag hinner inte ha ögon stängda länge innan jag hör hur något bankar mot fönstret.
Jag reser mig upp påskakande ben och går fram till fönstret och drar undan gardinen. Jag öppnar fönstret och kollar ut, jag ser Valerie och Josh utanför.
"Vad vill ni?" skriker jag lågt till dom.
"Vi behöver hjälp öppna dörren." Skriker Valerie till mig. Jag nickar och springer in i Nialls rum för att väcka honom.
"NIALL!" Skriker jag i hans öra. Han gäspar tungt och öppnar ögonen sakta.
"Vad fan vill du Emy?" Frågar han med en sömnig röst.
"Valerie och Josh behöver hjälp, dom är utanför." Säger jag till honom, han hoppar snabbt ut ur sängen och vi smyger ner till undervåningen. Jag går fram till dörren och öppnar den och där står Valerie och Josh. Josh blöder från näsan och tiningen och är helt blå/lila runt ögat. Jag kollar chockat på dom och vänder mig om för att kolla på Niall som står bakom mig.
"Vad har hänt brosan?" Frågar Niall till Josh.
"Han kom i ett bråk med Liam igen och sen så kom Harry också." Säger Valerie snabbt innan Josh änns hinner öppna munnen.
"Åhh, kom in." Säger jag till dom och Valerie nickar på huvudet och Josh går in efter Valerie. Vi går tyst up på övervåningen, som tur vad har Maura och min pappa sitt sovrum där nere, så vi kunde prata lite högre här uppe utan att störa dom.
"Josh, jag hjälper dig att torka bort blodet." Säger jag till honom och ler. Jag går mot min toalett och han går efter mig med långsamma steg, han måste verkligen ha ont tänker jag. Jag tar fram bomullen och blöter den och torkar bort hans blod.
"Det ser ut som att det är jag som ska ta bort blod från dig." Säger Josh till mig, jag kollar frågande på honom.
"Va?" Frågar jag honom och han ler svagt.
"Emy.. din nacke." Säger han bara och då förstår jag vad han menar. Jag svarar inte utan fortsätter bara att torka bort hans blod i ansiktet.
"Vad har hänt Emy?" Frågar han mig.
"Ehh jag råkade ramla i duschen och kom emot något vasst." Säger jag och kollar iväg, det var nog en utav dom sämsta lögnerna jag hade kommit på men det var det första jag kom på.
"Ramla i duschen?" Frågar han mig jag nickar och kollar fortfarande bort. Han tar tag i min kind och lyfter upp det så jag kollar in i hans ögon.
"Jag ser att du inte säger sanningen Emy, men du behöver inte säga sanningen för jag kommer ta reda på det ändå." Säger han till mig och jag blir chockad inombords.
"Det var Louis.." Säger jag tyst.
"Vem sa du?" Säger Josh med en smått irriterad röst, man fattade att han hade hört vad jag sa för annars skulle han inte ha den arga rösten.
"Louis" Säger jag ännu tystare.
"Louis, ja såklart vad trodde jag." Säger han argt och suckar tungt.
"Josh, gör ingenting emot honom, och säg inget till Niall, snälla." Ber jag honom. Han suckar men nickar sakta.
"Om du lovar att hålla dig borta från honom." Säger han till mig och jag nickar.
"Jag lovar" Säger jag och ler ett litet leende till honom. Han tar armarna runt om mig och omfamnar mig i en kram, jag kramar honom tillbaka. Jag hör skratt bakom mig och vi släpper taget om kramen, där står Valerie och skrattar åt oss.
"Snälla Josh, kyss henne bara." Fumlar Valeire fram. Jag skrattar åt hennes fulla betende.
"Valerie gå och lägg dig, du har druckit för mycket." Säger jag till henne och hon ler stort. Hon går ut från badrummet skrattandes, Josh och jag kollar på varandra och skrattar innnan vi går ut från badrummet.Såååååå vad tycker ni?? Fanny har skrivit hela detta kapitel men jag är sjuk så jag ska försöka orka att skriva några kapitel eftersom jag åker iväg till Tyskland på lördag och är borta en hel vecka. Och eftersom jag redan har varit borta hela förra veckan och lät Fanny skriva alla kapitel så vill jag göra lite nytta medans jag är sjuk.
Vilka är taggade inför Take Me Home konserten?? Turnén är ju i full gång nu och både jag och Fanny längtar så tills konserten och vi skulle så gärna vilja träffa några av er där. Längtar ni tills konserten och skulle ni vilja träffa oss där??
Ikväll kommer det tyvärr inte up något kapitel pågrund av att Nora och jag(fanny) har två stycken prov den här veckan. Men vi ska försöka skriva lite när vi har tid över. Och nästa vecka så åker Nora till Tyskland som utbyttesstundent så då kommer det bli att jag uppdaterar, jag lovar er att ni ska få era kapitel! Haha vi hade också råkat fylla i rutan att man inte fick/kunde kommentera, men det är nu borttaget.
Och svar till Wilma från mig Fanny, jag kommer sitta med en av mina bästa kompisar på läktare 3, sektion 305 höger, rad 16 och plats 11 & 12
Kram på er och ni som fick sportlov nu, ha ett superbra sportlov! xxxx Fanny & Nora
Valerie och jag började dansa närmare varandra så det bara blev tätare och tätare mellan oss. Så till slut så var det nästan inget mellanrum kvar mellan oss för vi dansade så nära varandra. Men så klart så var jag tvungen att ramla på mina egna fötter så vi båda ramlade ihop på golvet och började skratta som galningar.
När jag hade rest mig upp så kände ju hur någon drog mig närmare sig. Och när jag vände mig om för att se vem det var så kände jag hur mina mungipor åkte ner.
Louis...
"Babe, kom till mig." Sa han och drog mig närmare honom. Men jag satte mina händer på hans bröst så han inte kunde dra mig närmare honom. Jag tog ett steg ifrån honom så hans händer inte nådde mig längre.
"Babe:a. Mig. Aldrig. Igen." Fräste jag mot honom men allt han gjorde var att ta ett steg närmare mig. Han böjde sig ner så hans läppar var mot mitt öra.
"Babe, se jag sa det igen, babe." Sa han och så började han kyssa mig ner för halsen tills han kom till nacken. Där började han kyssa mig och jag kände en smärta ila genom min kropp. Jag försökte att smita undan men Louis höll stadigt i mig så jag inte kunde smita iväg.
När han hade kysst mig en bra stund på halsen så kände jag hur han började suga där han tidigare hade kysst mig.
-- Louis's perspektiv --
Så fort hon rörde sig så tryckte jag mina händer tajtare om hennes handleder så hon inte skulle kunna gå ifrån mig. När jag tröttnade på att kyssa henne på halsen så började jag suga. Men suga var inte det ända jag ville göra för det märket skulle inte hålla länge. Så jag bestämde mig för att börja bita och nät jag bet för första gången så kom ett litet skrik från Emys mun men det var så lågt att man inte kunde höra det genom den höga musiken. Jag kände hur min saliv sakta började smaka mer och mer blod och det fick mig att le när jag åter igen bet henne på samma ställe.
"Jag. Hatar. Dig . Så. Mycket." När jag hörde vad hon sa så bet jag tag hårdare om den redan så ömma huden. Jag drog ifrån huvudet från hennes hals för att se mästerverket som jag hade gjort på hennes hals. Där jag hade kysst/sugit/bitit hade blivit ett lila/svart märke med lite blod rinnandes ner från märket som mer var som ett sår.
"Perfekt." Sa jag och kollade upp och kollade rakt på hennes läppar. Jag böjde mig ner och kysste henne hårt och jag tryckte min tunga mot hennes stängda läppar. Men efter att ha tryckt min tunga hårt mot hennes läppar så fick jag äntligen in den i hennes mun. När jag till slut drog ut min tunga ur hennes mun så log jag stort mot henne.
"Du är min nu och märket är ett bevis på det."
-- Emy's perspektiv --
"Du är min nu och märket är ett bevis på det." Sa han med sin mörka röst. Han hade släppt mina handleder så jag drog snabbt upp min ena arm för att känna på det han hade gjort på min hals. Men så fort jag nuddade vid det så kände jag en klibbig sörja. Han hade gjort så jag började blöda, de jäveln ska fan få.
"Fuck you!" Röt jag mot honom.
"Dig eller mig? Jag tycker mig för då slipper vi att bli störda. " sa han och log stort mot mig. Jag kände hur ilskan i mig tog över allt i min kropp så jag hängde inte med när mitt knä kolliderade med hans skrev.
"Du äcklar mig, ditt äckel!" Sa jag innan jag snabbt sprang ifrån honom medan han låg på golvet med händerna där jag nyss hade knäat honom. Jag sprang ut från festlokalen jag hade ingen lust att vara kvar alls, jag sprang ner för gatan när jag hörde en bil komma bakom mig och tuta med biltutan. Jag stannade up och kollade bakom mig, det var Niall's svarta Lexus, bilen stannade och Niall sträckte sig över sätet för att öppna dörren.
"Vafan Niall, du kan ju inte köra när du druckit!" Skriker jag på honom.
"Det är lungt Emy, jag har läget över kontroll." Säger han och ler mot mig, jag tittar på honom frågande.
"Kom in nu Emy, så skjutsar jag dig hem." Säger han till mig och jag hoppar in bilen. Bilresan hem var väldigt tyst och allt jag ville va att komma hem. Niall kör up på garageuppfarten och stänger av motorn, jag hoppar ur bilen och samma sak gör Niall. Vi går in genom ytterdörren och huset är alldeles släckt och inte ett ljud hörs, vi smyger up för trappan och går in i våra rum. När jag väl har kommit in i mitt rum, tar jag av mig skorna och den obekväma klänningen, och byter om till ett par stora mjukisshorts och ett linne. Jag lägger mig ner i sängen och suckar, jag tar upp handen och lägger det över bitmärket som Louis gjorde, det gjorde ont och det sved till när jag la handen över det. Jag tar bort handen och sträcker mig efter min mobil som ligger på sängbyrån, jag startar den och kollar lite på twitter, facebook och instagram. Jag ser att nästan alla mina kompisar i New York har lagt upp bilder på instagram, jag saknar dom så otroligt mycket. Nästa gång jag skulle se dom skulle säkert bli på sommarlovet, om jag skulle få åka ditt för pappa förstås, jag känner hur tröttheten kommer och jag släcker den lilla lampan som står på sängbyrån. Jag drar täcket över mig och vänder mig om och blundar. Men jag hinner inte ha ögon stängda länge innan jag hör hur något bankar mot fönstret.
Redan kapitel 10! Och även detta kapitel är skrivet av både Nora och jag(Fanny)!
Vilka utav er ska gå på killarnas konsert i maj och vart ska ni sitta? Skulle va jättekul att veta!
"Tack Emy." Säger Josh till mig och kramar om mig.
"Ingen fara Josh." Säger jag till honom och besvarar kramen. Vi släpper taget om kramen och går ut till hallen igen. Vi går in till vardagsrummet där Niall och Valerie sitter i soffan, Valerie måste ha kommit medans Josh och jag var i badrummet.
"Hej på er, redo för fest?" Säger Valerie till oss ler.
"Hej Val, självklart!" Säger Josh och tar upp händerna i luften och hoppar på stället, vi skrattar åt honom.
"Om det är sådär du tänker dansa, tänker jag inte dansa med dig." Säger jag till Josh och skrattar, han putar ut underläppen och gör en ledsen minn, vilket gör att jag bara skrattar mer åt honom.
Valerie och jag stog i spegeln och kollade på oss själva, vi hade precis fixat oss iordning till festen och var nu klara.
Jag hade på mig en svart tight klänning, och ett par svarta pumps, sminket var ganska enkelt och håret fick vara vågigt och liggandes på ena sidan. Valerie hade på sig en beige/cremé klänning med ett par svarta pumps till, hennes röda hår var plattat snyggt.
"Redo för party?" Frågar jag henne med ett leende.
"Mer än redo tjejen." Säger hon skrattandes, jag skrattar åt henne och vi går ner för trappan ner till hallen. Jag ser Niall och Josh stå nere i hallen och vänta på oss.
"Ni ser bra ut tjejer." Säger Josh och Niall nickar, vi ler mot dom.
"Ni ser inte så dumma ut ni heller." Säger Valerie och kollar på mig och vi ler. Vi går ut och låser dörren om oss, värken Maura eller min pappa hade kommit hem än från sina jobb, men det skulle säkert vara okej att vi gick ut och festade, liksom jag hade ju festat i New York.
Vi hoppade in i Nialls bil med Niall och Josh där fram medans jag och Valerie satt där bak. Niall satte på radion i bilen och ut från bilhögtalarna så spelades Thrift Shop av Macklemore. Vi började sjunga och rapa med och jag och Valerie små dansade där vi satt i bilen.
Den höga musiken slutade när Niall stannade och stängde av motorn. Vi var framme vid festen och man kunde höra den höga musiken från lokalen där festen höll till.
"Så tjejer och Josh redo att gå in eller?" Frågade Niall oss med ett stort flin på sina läppar.
"DUH, jag klär inte upp mig för att gå till mataffären precis." Sa Valerie med värdens bitchigaste röst och både jag, Josh och Niall började skratta.
"Jag är redo!" Utbrast Josh när skratten hade dött ut. Deras blickar fastnade på mig där jag satt längst bak bredvid Valerie.
"Emy?"
"Ja ja, jag är redo!" Sa jag och öppnade dörren till bilen för att kunna hoppa ut. Bilen som Niall hade var en svart Lexus som min pappa hade köpt till honom som en 'present' när vi flyttade in.
Vi började gå mot lokalen och när vi var tillräckligt nära så såg jag att det var en kö utanför dörren som ledde in till själva festen. Men vi gick fram till vakten som släppte in personer in till festen.
"Niall, Josh visste väll att ni skulle dyka upp för eller senare." Sa han och hälsade på de båda två. De gjorde traditionella grabb hälsningar/ kramar som bara ser allmänt löjliga ut om man frågar mig.
"Tjo Marcus kan man få komma in eller?" Frågade Niall kill/mannen som tydligen hette Marcus. Marcus nickade och tog bort repet så vi kunde gå in. När vi hade kommit in i själva lokalen där festen var så gick vi direkt till baren eller vad man nu ska säga.
Festerna här var så långt ifrån festerna jag hade gått på när jag bodde i New York. Där var alla fester så glamorösa och allt var alltid det dyraset man kunde köpa. Men här är festerna i gamla lager lokaler och det är antigen hembränt eller någon billig sprit. Och i New York dansade alla runt två och två med händerna på axlarna medans är så stod killarna still medans tjejerna hade rumpan upptryckt mot killarnas skrev. Och här gick ingen runt med dyra märkeskläder och smycken, eller alla förutom jag för jag går runt med någon dyr märkes klänning som jag har fått va pappa och lika så är allt annat jag har på mig och använder.
När vi hade druckit upp shotarna vi hade beställt så gick vi alla ut på dansgolvet. Niall och Josh började dansa med random tjejer medans jag och Valerie började dansa tillsammans. Och eftersom vi hade druckit shotsen så började jag känna hur shotsen sakta men säker började påverka mig.
Valerie och jag började dansa närmare varandra så det bara blev tätare och tätare mellan oss. Så till slut så var det nästan inget mellanrum kvar mellan oss för vi dansade så nära varandra. Men så klart så var jag tvungen att ramla på mina egna fötter så vi båda ramlade ihop på golvet och började skratta som galningar.
När jag hade rest mig upp så kände ju hur någon drog mig närmare sig. Och när jag vände mig om för att se vem det var så kände jag hur mina mungipor åkte ner.
Louis...
Nytt kapitel, det här kapitlet har bästa Nora skrivit på också!
Ni som var på 1D world var det kul och vad köpte ni för snygga grejer?
Dom lyckades hålla det hemligt i ungefär ett halvår innan Harry såg dom åka i Liam's bil och kyssas bakom skolan. Det senaste halvåret har hon gått rädd hela tiden, hon har varit på sjukhuset en gång efter att en av mina kompisar hade slagit henne hårt i magen efter en fest. Dom flesta hade glömt bort det, så ingen hade gjort något på ett tag.
"Lou du kommer väl?" Hör jag Harry fråga mig, jag rycker till när jag hör mitt namn.
"Ja självklart, har jag någon gång missat en fest?" Svarar jag killarna, dom skrattar åt mig och jag skrattar med dom. Killarna reser sig upp och då märker jag att vi redan är vid skolan jag reser mig upp och vi går ut från bussen.
Jag står vid mitt skåp och tar fram böckerna till engelska lektionen vi ska ha nu direkt på morgonen. Jag försöker hitta en penna inne i skåpet men hittar ingen. Jag låser skåpet och ser Emy stå lite längre bort i korridoren vid sitt skåp. Jag går till henne och knackar henne på axeln, hon vänder sig om´och kollar på mig men vänder sig snabbt om till skåpet igen.
"Vad vill du?" Frågar hon med en lite arg röst.
"Ta det lungt Emy, skulle bara fråga om du hade en penna." Säger jag till henne, hon vänder sig om och räcker fram en penna. Jag tar tag i pennan och ser att det står någonting på "I <3 NY" jag kollar igen och ser att hon inte har vänt sig om.
"Är du från New York?" Frågar jag henne.
"Ja" Svarar hon mig och vänder sig om för att ta sina böcker.
"Coolt, har alltid viljat åka ditt." Säger jag till henne, men det kändes mer som att jag pratade med hennes rygg.
Hon vänder sig om med sina böcker i armen och stänger skåpet och låser det. Hon börjar gå till sin lektion och jag står kvar där vid hennes skåp och suckar. Varför var hon så sur mot mig för jag hade ju inte gjort henne någonting, jag går bort till min engelska sal och ser att vi redan har gått in, jag suckar högt. Jag öppnar dörren till salen och ser att Mr.Campbell kollar surt på mig.
"Ursäkta Mr.Campbell." Säger jag och går och sätter mig på den lediga platsen brevid Liam. Liam skrattar tyst åt mig när jag sätter mig ner, jag putar till honom i magen och han skrattar ännu mer.
"Liam och Louis var tysta." Säger Mr.Campbell strängt till oss, vi nickar bara som svar.
--Emy's perspektiv--
Kunde han inte bara låta mig vara, kunde han inte bett någon annan om en penna eller var han tvungen att fråga mig om en. Jag går i korridoren och ser Valerie stå en bit ifrån mig, jag går fram till henne och hon ler stort.
"Hej Emy, redo för lite so?" Säger hon och skrattar.
"Åhh såklart jag är det ska bli så kul." Säger jag ironiskt och skrattar, hon skrattar åt mig. Jag är glad att vi har blivit såna bra kompisar på bara två dagar, vi är väldigt lika varandra och då är ändå hon ett år äldre, hon hade berättat för mig att hon hade varit tvungen att gå om ett år för ett tag sen och det är jag glad över annars kanske inte jag hade träffat henne, och vem skulle jag ha varit med då?
"Föresten det är fest ikväll, vill du hänga med?" Frågar hon mig och ler.
"Ja självklart, jag älskade festerna i New York och dom är säkert lika roliga här." Svarar jag henne och ler stort.
"Bra kan jag komma till dig innan, så vi kan göra iordning oss tillsammans?" Frågar hon mig.
"Såklart, du kan komma när du vill." Säger jag till henne. Vi ser so-läraren komma och öppna dörren till salen, vi går in i salen och sätter oss längst bak i klassrummet.
-
Jag sitter hemma i soffan med Niall och väntar på att Valerie ska komma hit. Niall tittar på något pogram på MTV och jag kollar ointresserat på det. Jag hör dörrklockan plinga och jag reser mig upp ur soffan och går till dörren. Jag öppnar dörren och ser att Josh står där med rinnande blod från näsan och en blåtira på höger öga.
"Josh, vad har hänt?! Frågar jag högt. Jag hör Niall resa sig upp ur soffan och komma till oss, Josh går in i vårat hus och stänger dörren och låser den.
"Jag råkade komma i ett litet slagsmål." Säger han lungt. Jag kollar på honom med stora ögon.
"Litet?" Frågar jag honom.
"Emy det kude ha blivit mycket värre." Säger Niall brevid mig. Jag ser att Josh nickar på huvudet åt det Niall sagt.
"Men med vilka?" Frågar jag honom.
"Med Liam" Svarar han mig bara, jag hör Niall sucka brevid mig och jag kollar up på honom.
"Kom, vi går och tvättar bort blodet." Säger jag till Josh och drar med mig honom in i badrummet, jag tar fram lite bomull och häller vatten på det och torkar försiktigt bort blodet. Jag slänger det blodiga bomullet i soptunnan och tvättar av händerna.
"Tack Emy." Säger Josh till mig och kramar om mig.
"Ingen fara Josh." Säger jag till honom och besvarar kramen. Vi släpper taget om kramen och går ut till hallen igen. Vi går in till vardagsrummet där Niall och Valerie sitter i soffan, Valerie måste ha kommit medans Josh och jag var i badrummet.
"Hej på er, redo för fest?" Säger Valerie till oss ler.
"Hej Val, självklart!" Säger Josh och tar upp händerna i luften och hoppar på stället, vi skrattar åt honom.
"Om det är sådär du tänker dansa, tänker jag inte dansa med dig." Säger jag till Josh och skrattar, han putar ut underläppen och gör en ledsen minn, vilket gör att jag bara skrattar mer åt honom.
Wihhoooo ett nytt kapitel!! Nu ska jag sätta mig och skriva ett till kapitel som ni kan få imorn, för imorn kommer jag inte hinna skriva för jag ska till min kusin och sova över där.
Någon som ska till 1D world? Vill verkligen ditt, men kan inte! :(
Hoppas i alla fall att ni gillar det // Fanny, Nora hälsar också till alla underbara läsare xxx
Om jag ändå hade berättat, om jag änå hade sagt som det var. Nu är det för sent, han blir omringad av alla möjliga tjejer så fort han visar sig offentligt. Han kan välja vem han vill, och bland alla tjejer i världen har jag ingen chans. Jag är ju bara jag, hans barndomskompis som inte betyder någonting längre. Jag glömmer aldrig sommaren 2009, det var innan allt blev så komplicerat. Det var då vi bara var två vanliga personer från England, eller Bradford närmare bestämt. Zayn Malik och Alicie Smith, inget konstigt med det.
KLICKA PÅ BILDEN FÖR ATT KOMMA TILL BLOGGEN!!
Lite grann ur vårat andra länkbyte som är med en av våra underbara läsare Wilma, som har en superfin blogg.
Novellen verkar vara superbra och vi tycker att ni borde läsa den! Det är någonting vi ska göra i alla fall, haha.
För er som också vill göra ett länkbyte är det bara att kommentera! xxx
"Och Emy jag håller med Valerie stanna med mig och henne, välj inte Louis's sida." Avslutar han och kollar på mig med ett seriöst uttryck.
"Det ska jag inte jag stannar med er, jag lovar." Säger jag seriöst och kollar på honom han ler mot mig, han reser sig upp och lämnar disken.
"Bra Emy, kom hit." Säger han, jag reser mig upp och lämnar disken på diskbänken. Han tar armarna omkring mig i en kram, jag besvarar kramen "jag kommer alltid vara här för dig." viskar han i mitt öra. Han släpper taget om kramen och vi ler mot varandra, jag var glad över att han var så snäll mot mig för det kunde ha blivit mycket värre.
Niall och jag stog och väntade på att bussen skulle komma, idag hade jag som tur vad kommit ihåg att ta med mig busskortet. Bussen kom och jag o Niall gick in, när vi kommer på bussen så ser jag Valerie sitta där med två killar jag känner igen en utav dom och det är Zayn. Jag och Niall betalar och går och sätter oss brevid dom.
"Hej Emy." Säger Valerie och Zayn samtidigt.
"Hej Valerie." Svarar jag tillbaka. Killen som jag inte har någon aning om vem det är kollar på mig och ler.
"Jag är Josh." Säger han och kollar på mig med ett glatt uttyck.
"Jag är Emy, som du kanske vet." Säger jag och skrattar lite, han skrattar lite han också. Innan alla blir helt tysta och kollar längre fram i bussen. Jag kollar ditt och ser att Louis, Harry och någon annan kille går in i bussen.
"Vilka är dom?" Frågar jag och kollar på Zayn, Valerie, Josh och Niall. Dom kollar på varandra innnan Niall berättar.
"Det är Louis och hans bror Harry och doms kompis Liam." Säger Niall och kollar på mig. Jag kollar tillbaka på kiallarna och ser att dom sätter sig några rader framför oss.
"Ahha är det han Harry i våran klass Valerie? Frågar jag lite tystare till Valerie hon kollar på mig och nickar sakta. Jag lutar mig tillbaka i sätet jag sitter på och tar upp mobilen, jag ser att jag har fått ett nytt meddelande.
Från: Louis..
Varför kommer du inte och sätter dig med mig? xx
Jag läser det om och om igen, varför skulle han smsa mig för och varför skulle jag vilja sitta med honom, ser han inte att jag har andra vänner jag sitter med.
"Emy vad är det?" Hör jag Zayn fråga. Jag kollar upp på honom, han kollar på mig frågande och jag sträcker fram mobilen sakta han tar tag i den och läser. Han kollar up på mig igen, med ett seriöst men argt ansikts uttryck.
"Varför smsar han dig och varför har du gett honom ditt nummer?" Frågar han.
"Jag vet inte, jag har inte gett honom mitt nummer jag lovar." Säger jag och kollar in i hans ögon.
"Har han skrivit mer?" Frågar han mig, jag nickar.
"Igår." Säger jag bara och han suckar.
"Det stog att hon inte behövde hålla sig borta från honom för han var lika bra som mig." Berättar Niall och kollar på oss. Valerie kollar på mig som att hon ville ha en bekräftelse på att det var sant, som svar nickar jag.
"En sak Emy, svara honom inte, håll dig borta från honom." Säger Valerie.
--Louis's perspektiv--
Jag, Harry och Liam sitter i bussen och pratar om festen som skulle hållas ikväll. Varje vecka på fredagarna så var det fest i en gammal lokal lite utanför London, massor av ungdomar brukade komma ditt för att festa, dricka och träffa massor andra ungdomar. Jag kollade lite längre back i bussen på Emy som satt och pratade med sina vänner, hon var riktigt söt med hennes långa blonda hår och dom markerade ögonbrynnen. Jag visste att Valerie inte ville att Emy skulle vara nära mig men jag ska göra allt för att hon ska va med mig. Jag och Valerie hade aldrig varit bra vänner hon har alltid varit med Niall och hans vänner, hon har inte haft det helt enkelt det senaste året, för lite mer än ett år sen så var hon tillsammans med Liam samtidigt som hon var på Niall's "sida".
Dom lyckades hålla det hemligt i ungefär ett halvår innan Harry såg dom åka i Liam's bil och kyssas bakom skolan. Det senaste halvåret har hon gått rädd hela tiden, hon har varit på sjukhuset en gång efter att en av mina kompisar hade slagit henne hårt i magen efter en fest. Dom flesta hade glömt bort det, så ingen hade gjort något på ett tag.
"Lou du kommer väl?" Hör jag Harry fråga mig, jag rycker till när jag hör mitt namn.
"Ja självklart, har jag någon gång missat en fest?" Svarar jag killarna, dom skrattar åt mig och jag skrattar med dom. Killarna reser sig upp och då märker jag att vi redan är vid skolan jag reser mig upp och vi går ut från bussen.
Tråkigt slut på kapitlet men jag(fanny) visste verkligen inte hur jag skulle avsluta det.
Hoppas att ni gillar det! Bli jätte glad över era kommentarer det får mig verkligen att vilja att skriva mer!
Hej Emy! Du vet väl att du behöver inte hålla dig borta från mig, jag är lika bra som din bror. Louis :)xx
Jag läste om det tre gånger innan jag stängde ner meddelandet och låste mobilen. Jag la skakigt ner mobilen på sängbyrån som stog brevid min säng. Skakigt la jag mig ner i sängen och drog täcket över mig. Allt jag kunde tänka på var hur Louis hade fått tag i mitt nummer. Varför brydde han sig ens om att skicka ett sms till mig, och varför hade Valerie varit så arg emot Louis, mer han jag inte tänka på innan jag hade somnat djupt.
Morgonen därpå vakande jag och märkte att jag fortfarande hade på mig min skoluniform, som tur va hade jag två skoluniformer att byta imellan. Jag reste mig upp ur sängen och drog av mig mina kläder, jag gick in i badrummet som fanns i mitt rum. Jag gick in i duschen och tog en varm skön dusch, jag sköljde bort mitt jordgubbs-shampho och balsamet ur håret och gick ut ducshen. Jag virade en handduk runt min kropp och borstade ut håret det fick torka av sig självt för jag hade ingen lust att föna det. Jag ställde mig framför spegeln och sminkade mig enkelt är jag var klar tog jag fram min andra skoluniform och tog på med den. När jag var klar sprang jag ner till köket för att ta fram frukost, den här morgonen hade tydligen inte pappa gjort den åt mig. Jag tog fram kartongen med flingor och hällde up lite flingor i en skål, och hällde lite mjölk över, jag hällde up lite juice i ett glas och gick och satte mig vid bordet."
"God Morgon Emy." Säger Niall, jag känner igen rösten och vänder mig om och ser att Niall kommer in i köket och gör frukost.
"God Morgon Niall." Säger jag tillbaka han ler mot mig och fortsätter sedan att fixa iordning sig en macka. Han kommer och sätter sig mitt emot mig, jag ler mot honom och han ler tillbaka. Jag tänker tillbaka på igår och på smset, och att Valerie sa att jag skulle hålla mig med Niall, jag kanske skulle kunna fråga Niall?
"Vad tänker du på?" Säger Niall innan jag ens hinner fråga det om Louis och vad Valerie hade sagt.
"Asså igår fick jag ett sms från Louis.." jag slutar berätta ner jag ser att han rycker till när jag säger Louis namn men jag fortsätter "och det stog att han var lika bra som du och jag inte behövde hålla mig borta från honom, och Valerie sa att han inte var en bra människa och att jag skulle hålla mig vid dig." Säger jag och kollar på honom.
"Vill du veta varför?" Frågar han, jag nickar sakta. "Allt i den här staden är som uppdelat i två delar skolan också man kan säga att det är väst och öst. Så öst och väst är emot varandra folk bråkar har slagsmål och ja några har dött. Man väljer mellan öst och väst och när du väl har valt så kan du inte ändra dig, om du byter sida kommer inte ditt liv va kul alls, du kommer få vara rädd hela tiden." Säger han och jag kollar på honom chokat. "Och Emy jag håller med Valerie stanna med mig och henne, välj inte Louis's sida." Avslutar han och kollar på mig med ett seriöst uttryck.
"Det ska jag inte jag stannar med er, jag lovar." Säger jag seriöst och kollar på honom han ler mot mig, han reser sig upp och lämnar disken.
"Bra Emy, kom hit." Säger han, jag reser mig upp och lämnar disken på diskbänken. Han tar armarna omkring mig i en kram, jag besvarar kramen "jag kommer alltid vara här för dig." viskar han i mitt öra. Han släpper taget om kramen och vi ler mot varandra, jag var glad över att han var så snäll mot mig för det kunde ha blivit mycket värre.
Kort kapitel jag vet! Men jag ville att ni skulle få någonting att läsa så här har ni! Lite sent också men jaa varsågoda! Någon mer som ser på Brit Awards? Killarna var ju helt fantastiska!!
"Jag är Valerie" Säger hon och ler ett sött leende mot mig.
"Jag är Emy." Säger jag och ler. Dörren öppnas och in springer en kille in med lockigt brunt hår och sätter sig på samma rad som mig och Valerie fast det är en gång imellan, han kollar på mig och blinkar med ena ögat mot mig. Jag vänder huvudet om och kollar på Valerie.
"Det där är Harry håll dig borta från honom och hans bror, dom är farligare än vad du tror." Viskar hon tyst. Jag nickar bara som svar, varför skulle han vara farlig?
Dagen hade gått bra och det var dags för lunch. Valerie och jag satt i matsalen och åt våran mat, jag hade inte frågat mer om Harry men jag skulle, jag visste bara inte när eller hur.
"Förlåt om jag frågar men är du Niall's "nya" syster?" Frågar Valerie.
"Ja det är jag" Svarar jag och kollar bort på bordet där jag ser att Niall sitter med några andra.
"Håll dig med honom, han är en bättre människa." Säger Valerie till mig, jag kollar på henne frågande. "Jag berättar för dig senare." säger hon när hon ser mitt ansiktsuttryck. Jag nickar bara mot henne som svar.
-
Det var äntligen sista lektionen på dagen och Valerie och jag satt längst back i klassrummet och pratade, vi la inte mycket intresse alls på vad fysik läraren pratade om.
"Valerie kan du svara på frågan?" Hör jag läraren fråga Valerie medans Valerie fortsätter att prata med mig. Hela klassen vänder sig om och kollar på oss, Valerie kollar up och kollar frågande på klassen.
"Kan du svara Valerie?" Frågar läraren Valerie ännu en gång.
"Förlåt, jag hörde inte frågan." Säger Valerie till läraren.
"Så blir det när man inte lyssnar på lektionen utan pratar istället, kvarsittning efter skolan båda två." Säger han och vi nickar bara sakta. Resten av lektionen satt vi tysta och lyssnade på lärarens fysikprat.
"Slut för idag ha en bra eftermiddag." Säger läraren och ler mot klassen. Alla går ut från klassrummet, Valerie och jag också. Vi lämnar våra saker och går mot salen där kvarsittningen var.
"Sen när började du få kvarsittning Valerie." Hörde jag en röst bakom mig säga, jag och Valerie vänder oss om. Där stog en kille han såg ut att vara några år äldre än mig, han har brunt hår och blå ögon, han kollar på mig och ler stort.
"Har du inget med att göra." Svarar Valerie och vänder sig om. Jag hinner inte vända mig om innan han börjar prata med mig.
"Vem är du då blondie?" Frågar han mig och ler stort.
"Emy vem -" längre han jag inte förns Valerie hade vänts sig om och avbröt mig och sa "och du har inget med henne att göra så glöm det Louis." Valerie vände sig om och när jag skulle vända mig om tog han tag i min arm och viskade i mitt öra "hon kan va på dåligt humör ibland" jag kollade på honom men vände mig snabbt om igen och väntade på att läraren skulle komma och öppna dörren till kvarsittinigen.
Läraren kom och tydligen var det bara jag, Valerie och Louis som skulle ha kvarsittning idag, vi gick in och satte oss i rummet, jag hade aldrig haft kvarsittning och jag visste inte alls vad min pappa skulle tycka om det. Han skulle antagligen va jätte arg och skälla ut mig direkt.
-
"Vi syns imorn Valerie." Säger jag till Valerie när jag skulle svänga av vid gatan.
"Det gör vi Emy." Säger hon innan jag svänger vid gatan, hem mot mitt hus. Jag är glad att Valerie visste var jag bodde tydligen var hon en ganska bra kompis med Niall så han hade berättat det för henne. Jag gick hem den sista biten och öppnade dörren. Det första jag möts av är pappa i dörröppningen.
"Varför kommer du hem så sent, du slutade för nästan tre timmar sen." Säger han till mig.
"Jag stannade kvar i skolan en stund för att prata med Valerie." Ljuger jag för honom.
"Eller så berättar du att du fick kvarsittning efter skolan." Säger han.
"Ja visst jag fick kvarsittning, big deal." Svarar jag och gick upp mot mitt rum utan att ta av mig skorna och jackan. Jag öppnade dörren till rummet och sparkade av mig skorna och slängde av mig jackan. Jag la mig ner i sängen, jag hörde mobilen vibrera i jackfickan. Jag reste mig långsamt upp och gick fram till jackan och tog upp mobilen. Jag kollade på skärmen och såg att jag hade fått ett meddelande, jag låste up mobilen och gick in på meddelanden det var från okänt nummer
Från: Okändt nummer
Hej Emy! Du vet väl att du behöver inte hålla dig borta från mig, jag är lika bra som din bror. Louis :)xx
Jag läste om det tre gånger innan jag stängde ner meddelandet och låste mobilen. Jag la skakigt ner mobilen på sängbyrån som stog brevid min säng. Skakigt la jag mig ner i sängen och drog täcket över mig. Allt jag kunde tänka på var hur Louis hade fått tag i mitt nummer. Varför brydde han sig ens om att skicka ett sms till mig, och varför hade Valerie varit så arg emot Louis, mer han jag inte tänka på innan jag hade somnat djupt.
Nytt kapitel som lovat, så vad tycker ni? Gud vet ni! Jag(fanny) skulle skriva "slängde av mig jackan" istället råkade jag skriva "slängde av mig hjärtat" hahah vem slänger av sig hjärtat?? är en aning trött har typ varit och shoppat hela dagen, egentligen borde jag plugga till mina två prov jag har efter lovet men jaja. Iallafall jag hoppas att ni gillade kapitlet!
Hej! Förlåt att det inte kom upp något nytt kapitel igår, det kommer nog inte komma upp ett idag heller.
Som ni kanske har läst innan så har jag(fanny) och Nora sportlov, så att skriva är inte det första vi sätter oss och gör, utan vi är med vänner, familjen och åker skidor och massor av annat. Vi hoppas verkligen att ni förstår det och stannar kvar och läser. Jag lovar att imorn så har jag skrivit klart ett kapitel till er att läsa!
Kram & glöm inte att köpa killarnas välgörenhetssingel One way or another på Itunes!xxxx Fanny & Nora
Har ni ingenting att göra, varför inte fråga mig & Nora en eller flera frågor?
Hej! Eftersom jag(Nora) är iväg och åker skidor så har Fanny skrivit hela kapitel 4 som jag tyckte var sjukt bra. Och eftersom jag är iväg så har jag inte tillgång till någon dator så jag kan skriva utan jag är på min mobil.
Men jag har skaffat "ask" så om ni vill så kan ni ställa frågor till mig. Kopiera den här länken: www.ask.fm/noraszente för att komma till min sida.
Jag såg busshållplatsen på andra sidan vägen och gick ditt och väntade jag såg bussen komma emot busshållplatsen och jag log över att jag inte hade missat den. Bussen stannade och jag gick på den och skulle precis betala när jag kom på att jag glömt busskortet hemma på köksbordet.
"Ehh jag har glömt mitt busskort hemma." Sa jag till busschafören med ett osäkert leende.
"Det är ingenting jag kan göra åt om du inte betalar så får du gå av." Sa han till mig surt.
"Jag kan betala åt dig." Hör jag en röst bakom mig säga. jag vänder mig om och ser en kille med brunt hår som står uppe lite grann, han har på sig en svart skinnjacka över någon slags skoluniform.
"Säkert? Jag kan betala tillbaka sen." Sa jag och log.
"Det är lungt." Sa han lungt och log mot mig ett brett leende.
Jag satte mig ner brevid killen men det svartbruna håret och skinnjackan.
"Tack." Sa jag till honom och log.
"Vem är du? Jag har aldrig sett dig här förut?" Frågade han mig.
"Jag är Emy, jag flyttade precis hit med pappa." Förklarade jag för honom.
"Det förklarar varför jag aldrig sett dig innan, jag är Zayn." Sa han till mig.
"Okej kul att träffas." Säger jag till honom.
"Detsamma sötnos." Säger han och ler. Jag kollar på honom med en frågande min. "Ta det lungt gumman, jag flörtar inte med dig, jag är gay." Säger han och ler igen.
"Jaha, kunde man inte tro." Säger jag till honom och kollar på honom. Man kunde faktiskt inte tro at han var gay om han inte hade sagt något till en.
"Säger många." Svarar han och ler jag ler tillbaka, jag svarar honom inte utan tar upp iphone 5 ur fickan och ser att jag har fått ett sms.
From: Unknow
Hej Emy! Möt mig vid entren i skolan jag är redan här,
jag "måste" vissa dig runt i skolan tydligen. /Niall
Jag suckade varför var Niall tvungen att vissa mig runt i skolan, det kunde väl endå ha varit någon tjej istället.
Bussen stannade vid skolan och Zayn och jag gick av.
"Går du här också?" Frågade jag.
"Japp." Svarade han. Vi gick fram till skolan och jag såg Niall stå där och kolla på mig med en sur min på läpparna, jag rullade med ögonen och kollade bort. Alla eleverna hade på sig skoluniformer med samma färger.
Jag kom fram till Niall, och kollade på honom jag märkte inte att Zayn också stog brevid mig förns jag kollade åt sidan.
"Tja Zayn, varför går du med Emy för?" Frågade Niall Zayn frågande.
"Möte henne på bussen, vadå känner ni varandra?" Frågade Zayn och kollade på oss båda förvånande.
"Min ny låtsas bror." Svarade jag honom och kollade på Niall som nickade på huvudet.
"Ahha, vi syns Niall och du med Emy." Säger han bara innnan han går in mot skolan. Jag kollar på Niall och han kollar på mig med en min som att jag skulle vara världens jobbigaste person.
"Kommer du eller?" Säger han bara innan han går mot entren jag springer ifatt och går bakom honom. Varför kunde han inte vara lite snällare, han kände mig inte änns, det kanske skulle släppa jag hoppas det.
Vi gick i genom den stora entren och jag kollade mig omkring, det var en ganska stor skola det sprang omkring elever lite överallt och man såg flera stycken lärare. Jag följde efter Niall som gick mot någon korridor. Vi kom fram till en stor dörr, jag antog att det var rektorns rum. Niall knackade på dörren och efter någon sekund så hörde man ett "välkommen in" bakom dörren. Niall öppnade dörren och vi gick in, det var rektorns rum, han satt bakom ett stort skrivbord med en laptop framför sig.
"Hej du måste vara den nya Emy va?" Sa han med ett stort leende på läpparna.
"Ja det är jag som är Emy." Sa jag och log. Han räckte fram några böcker, ett schema och en nyckel.
"Här har du alla dina grejer du behöver ha, jag hoppas att du kommer att trivas." Sa han och jag tog emot grejerna. Jag nickade som ett tack och log. Niall och jag gick ut igen och jag stängde dörren, jag kollade på nyckeln och brevid nyckeln hängde det en bricka med skåpsnummret på det stog 246.
"Niall vart är skåp 246?" Frågade jag honom.
"Mitt är 232 så jag antar att det är i samma korridor som mitt." Svarade han och log. För en gång skull lät han snäll och omtänksam, jag log mot honom och nickade. Vi gick upp för en trappa och där uppe fanns mängder utav skåp i olika röda färger, jag kollade på skåpsnummrena och hittade mitt skåp det var en liten rödare färg på det. Jag öppnade skåpet och la in mina böcker, jag kollade på mitt schema och såg att min första lektion var matte i sal 7 på första våningen. Jag tog fram matte böckerna och låste skåpet. Jag gick i genom korridoren och ner för trappan. Efter lite letande hittade jag till sal nr. 7 jag satte mig ner på en utav bänkarna som var placerade utanför salen. Läraren kom och öpnnade dörren och alla eleverna sprang in och satte sig, jag gick fram till läraren som hade ställt sig vid tavlan.
"Hej jag är Emy, jag är den nya eleven." Sa jag till henne och log, hon kollade på mig och log.
"Hej Emy, jag är Mrs. Smith." Sa hon, hon kollade ut på klassen alla hade satt sig ner och alla satt där tysta och kollade på mig.
"Det här är Emy hon är ny här" Förklarade Mrs. Smith för klassen. "Emy du kan ta och sätta dig brevid Valerie" Säger hon efter och peckar på en plats brevid en tjej med mörktrött hår och bruna ögon. Jag går fram till henne och säter mig brevid henne, vi sitter näst längst back i klassrummet. Läraren säger till alla elever att börja jobba och alla tar frram sina böcker och börjar räckna.
"Jag är Valerie" Säger hon och ler ett sött leende mot mig.
"Jag är Emy." Säger jag och ler. Dörren öppnas och in springer en kille in med lockigt brunt hår och sätter sig på samma rad som mig och Valerie fast det är en gång imellan, han kollar på mig och blinkar med ena ögat mot mig. Jag vänder huvudet om och kollar på Valerie.
"Det där är Harry håll dig borta från honom och hans bror, dom är farligare än vad du tror." Viskar hon tyst. Jag nickar bara som svar, varför skulle han vara farlig?
Så varför tror ni att Valerie säger att Harry är farlig? Och vem är hans bror? Kommentera så får ni se!
Hej tyvärr så kommer inte kapitel 4 upp ikväll pga, att jag(fanny) är på en fest hos min bästevän (också noras vän).
Nora är hos sina kusiner så hon hade inte heller möjligheten att skriva. Jag(fanny) ska sätta mig ner imorn och skriva några kapitel så att ni blir uppdaterade på lovet. Har ni sportlov nu? Det har vi i Linköping i alla fall, haha.
Nora kommer att vara lite högre upp i Sverige och åka skidor så det kommer bli att jag(fanny) uppdaterar mest, men Nora kommer säkert försöka skriva lite med. Förlåt för super tråkigt inlägg men vi ville bara att ni skulle veta.
Kram på er och ha ett bra sportlov för er som har det nu xxxx Fanny & Nora
"Jag har hör så mycket om dig från din pappa." sa hon
"Och du måste vara Niall?" frågade min pappa Niall som stod bredvid Maura.
"Ja, det är jag och du måste vara morsans nya?" sa han och kollade upp från mobilen som han hade hållt på med sedan vi träffades.
"Ja det är jag." sa han och nickade.
"Men ska vi ta och gå mot bilen?" frågade Maura och min pappa nickade åter igen.
"Framme!" sa min pappa när vi hade kommit fram till huset min pappa hade köpt till Maura och honom. Det var ett stor vit hus och såg ut att ligga i den finare delen utav stan. Jag öppnade bildörren och hoppade ut hur den stora Range Rovern och började gå mot bakluckan. Jag öppnade bakluckan och tog ut mina väskor och började dra de upp till det stora huset där jag nu skulle bo. Eftersom Niall redan hade åkt i hans egna bil så var husdörren öppen så jag gick bara in genom den utan att stänga den. Det första jag mötes av var en stor hall som såg ut att leda till både köket och vardagsrummet. Jag tog av mig skorna och ställde väskorna vid vägen och började gå runt på botten våningen för att kolla runt lite.
"Ditt rum är på övervåningen bredvid Nialls." Jag vände mig om och såg Maura försiktigt le mot mig.
"Okey." sa jag och gick upp för den stora trappen som ledde till övervåningen. Jag hörde hög musik från ett utav rummen så jag antog att det var Nialls rum så jag började gå mot hans rum. Maura sa ju att mitt rum skulle vara bredvid Niall så det var därför jag gick mot hans rum. Jag öppnade dörren bredvid Nialls och mina ögon blev stora som fotbollar när jag såg hur rummet såg ut. Rummet var målat i en mörk brun/lila färg, de flesta av möblerna var vita men resten av alla saker i rummet var rosa. Och i fönstret så hängde det stora bokstäver som bildade ordet 'DREAM' och det var massa bilder på mig och mina kompisar.
"Vad tycker du?" hörde jag min pappas röst. Jag vände mig om och log stort och gick fram till honom för att krama om honom.
" Jag älskar det." sa jag när jag kramade om honom.
"Det är inte mig du ska tacka det är Maura." sa han när vi avslutade kramen.
"Va?"
"Ja, det är Maura som har fixat hela ditt rum." sa han och log stort.
"Okej." sa jag och började gå mot trapporna för att komma till bottenvåningen.
Maura satt i det stora köket med en kopp kaffe och kollade runt på apple datorn. Jag gick fram till henne och kramade om henne från sidan där hon satt.
"Tack, rummet är super fint så tack så himla mycket." sa jag och avslutade kramen. Och nu log Maura ännu större än vad hon har gjort sedan vi kom hem.
"Det var så lite så, du var värd ett fint rum nu när du har flyttat från en kontinent till en annan." sa hon och log.
" Igen tack så mycket, rummet är jätte fint men jag tror faktiskt att jag ska gå och lägga mig så jag orkar upp imorgon." sa jag och hon nickade. Jag gick upp till mitt rum igen och bytte om till min VS pyjamas, som fanns i den stora walk in closeten. Jag kollade mig omkring i rummet, det var verkligen mycket snyggare än det borta i New York. Jag log när för mig själv när jag kollade mig omkring i rummet, jag gick till den stora dubbelsängen och veck bort det lila överkastet. Jag la mig ner och tog fram mobilen och smsade till några av mina vänner hemma i New York, jag skulle sakna dom så mycket eller jag saknar dom redan. Mina tankar for vidare till att det skulle bli min första dag i den nya skolan imorn, pappa hade redan varit och hämtat min skolungiform och det var bland det fulaste jag har sätt men ändå gulligt på något sätt. Tänk om jag inte fick några nya vänner, jag var inte riktigt den tjejen som var jätteframåt och som alla gillade. Visst min pappa hade mycket pengar men det betyder inte att man var populär, jag släppte tankarna och gossade ner mig i täcket och somnade efter bara några minuter.
-
Jag vaknade up av det höga ljudet från alarmet, jag gäspade och klickade på snooze. Jag somnade snabbt om men väcktes snabbt av alarmet igen. Jag reste mig sakta up och gick mot min walk in closet där jag hade hängt up skoluniformen. Jag tog ner den och satte på mig den, lockade mitt blonda hår i lösa lockar och sedan lite smink. Jag gick ner till det stora köket och såg att pappa hade lagt en lapp på köksbordet.
Hej gumman
Det finns frukost i kylskåpet som jag har gjort till dig.
Ditt busskort ligger här brevid och bussen går klockan 8.00 precis utanför.
Kram pappa! xx
Jag gick mot kylskåpet och såg en macka och ett glas juice stå i kylen, jag tog ut det och ställde på bordet. Jag kollade ut genom fönstret och såg att det var ganska bra väder ute, säkert inte så varmt men inte för kallt.
Jag kollade på klockan och såg att bussen gick om tio minuter jag reste mig snabbt up och tog tag i min väska och satte på mig jackan och skorna.
Jag gick ut genom dörren och låste Niall hade tydligen redan gått till skolan eller så sov han fortfarande. Jag såg busshållplatsen på andra sidan vägen och gick ditt och väntade jag såg bussen komma emot busshållplatsen och jag log över att jag inte hade missat den. Bussen stannade och jag gick på den och skulle precis betala när jag kom på att jag glömt busskortet hemma på köksbordet.
"Ehh jag har glömt mitt busskort hemma." Sa jag till busschafören med ett osäkert leende.
"Det är ingenting jag kan göra åt om du inte betalar så får du gå av." Sa han till mig surt.
"Jag kan betala åt dig." Hör jag en röst bakom mig säga. jag vänder mig om och ser en kille med brunt hår som står uppe lite grann, han har på sig en svart skinnjacka över någon slags skoluniform.
"Säkert? Jag kan betala tillbaka sen." Sa jag och log.
"Det är lungt." Sa han lungt och log mot mig ett brett leende.
Så vem är det som betalar för Emy? Kommentera vad ni tror!!
Och glad alla hjärtans dag på er hoppas att den har varit bra och att ni har käkat massor av gelehjärtan!
Jag(fanny) och Nora har varit med några kompisar och haft det jättekul, så det vart en bra alla hjärtansdag för oss.
Det blir inget nytt kapitel idag då Fanny är tvungen att plugga till sitt matte prov som hon har denna vecka. Och jag(Nora) har inte kunnat eller orkar eftersom jag både har varit i Stockholm och att jag har lite problem hemma som gör så jag inte mår så himla bra. Men om jag orkar så kanske det kommer ett eller två kapitel imorgon istället.
När hon fick reda på att de skulle flytta till andra sidan jorden så blev hon helt förkrossad för hon hade sitt gäng som hon hängde med men nu eftersom hon ska flytta så har hon igen möjlighet att träffa de mer. Men eftersom hon bara är 15 år så får hon inte bo kvar själv i New York utan är tvungen att följa med hennes pappa till London. Emy har långt blont hår med väldigt markerade och stora ögonbryn. Hon är också väligt smal så hon har haft flertaliga modell jobb och eftersom hennes pappa är rätt så känd så får hon ofta modell jobb. Men eftersom hon är så ung som hon är så vill inte hennes pappa att hon ska jobba som det än utan han vill hällre att hon ska satsa på skolan.
Medans James och Emy håller på att packa alla deras saker hemma i New York så har Maura och hennes son Niall flyttat in i det nya huset. Niall går sista året i high school så han är alltså 18 år gammal. Han har färgat sitt mörk bruna hår blont och stylar det så det ser sådär perfekt 'ruffsigt' ut. Han har en bror vid namn Greg men han har redan flyttat hem ifrån så just nu bor han i Irland med hans flickvän Lily.
"Hej då syrran!" sa Miranda och kramade om mig när jag hade ställt mig upp. Jag svarade på hennes kram genom att krama henne tillbaka och så stod vi ett bra tag. Hon kanske är min syster men hon är också min bästa vän och jag gör allt med henne. Jag kände hur en tår sakta men säkert åkte ner för min kind så jag torkade snabbt bort den med min höger hand.
"Kan jag också få en kram?" sa pappa med en frågande ton. Vi avbröt kramen och då såg jag att Mirandas ögon hade blivit helt blanka och det var ett tecken på att hon också hade gråttit. Jag gick åt sidan för att låta pappa och Miranda krama om varandra en sista gång på en väldig lång tid. När de hade avslutat kramen så tog pappa och jag våra väskor och sa ett sista hej då till Miranda innan vi började gå mot gaten.
Pappa visade våra biljetter för flygvärdinan och hon nickade och tog bort snöret så vi kunde gå på flyget. Vi var en av de sista som kom in i flyget så nästan alla satt på sina platser medans de andra letade efter sina. Pappa och jag satte oss i första klass sättena som var längst bak i flygplanet. När vi kom fram till där vi skulle sitta så la pappa upp vårt handbagage på hyllan över oss. Jag satte mig på platsen närmast fönstret och kollade ut och såg New York för sista gången på väldigt väldigt länge.
När flygvärdinorna var klara med sin lilla 'dans' som skulle visa vart alla utgångar och nödgrejor fanns så kände började flygplanet rulla. Efter ungefär 5 minuters rullande så sluta det och vi var nu i luften, så ja nu fanns det ingen återvändå. När lampan med bältet släktes så knäppte jag av mig det och satte igång en film på skärmen som satt fast i stolen framför mig.
-
"Vi är nu framme i London, så sätt på er bälterna inför landningen."
Hördes kaptenens röst genom några högtalare i flygplanet. Jag satte på mig bältet när bältesknappen började lysa rött igen och till slut så kände jag hur flygplanet började åka ner.
"Maura och Niall kommer vänta på oss när vi har landat." sa min pappa medans vi höll på att åka neråt. Jag nickade ointresserad av vad han sa. För just nu är jag skit förbannad på han för han helt plötsligt bestämde sig för att vi skulle flytta. Flytta till ett helt annat land och att vi ska flytta in med några jag aldrig har träffat plus att jag är tvungen att börja i en helt ny skola.
"Emy jag vet att du är förbannad men du kan ju ändå ge Maura ett försök?" bad min pappa mig när jag inte svarade på det han sa.
"Ja ja, jag ska ge henne ett försök." sa jag åter igen ointresserad om ämnet vi pratar om. Han suckade men log endå åt mitt svar på hans fråga.
Planet hade äntligen landat efter 18 långa timmar så var vi äntligen framme fast jag ville endå inte gå av utan följa med planet tillbaka till New York. Gud, jag saknar New York redan hur ska jag klara av att bo här när jag saknar mitt gamla hem efter bara några timmar. Vi reste oss från våra platser och tog vårt handbagage och gick ut från flygplanet.
Vi ställde oss och väntade på att våra väskor skulle komma in på rullbandet. Och efter några minuter så kom äntligen våra Louis Vuitton resväskor in på rullbandet. Vi tog våra väskor och började gå ut från själva flygplatsen och till den delen där alla väntade. När vi gick igenom de två stora dörrarna så såg jag hur min pappas leende blev större.
"Där är dem!" sa han och pekade mot en blond hårig kvinna och en rätt så lång kille som också hade blont hår och om jag får säga det så är killen rätt så snygg. Vi började gå mot dem och de började gå mot oss och både hon, Maura och min pappa log stort mot varandra. Medans både jag och killen som tydligen hete Niall så helt döda ut i ansiktet, eller han gjorde det i alla fall jag bara kände mig så.
"Maura!" sa min pappa och kramade om henne och kysste henne lätt på kinden.
"James och du måste vara Emy?" sa hon när de hade avslutat deras kram. Jag nickade och försökte mig på ett leende som nog blev ett väldigt litet leende men hon log endå.
"Jag har hör så mycket om dig från din pappa." sa hon
"Och du måste vara Niall?" frågade min pappa Niall som stod bredvid Maura.
"Ja, det är jag och du måste vara morsans nya?" sa han och kollade upp från mobilen som han hade hållt på med sedan vi träffades.
"Ja det är jag." sa han och nickade.
"Men ska vi ta och gå mot bilen?" frågade Maura och min pappa nickade åter igen.Kapitel 2 av Stay away, baby! Vad tycker ni om novellen så här långt? Den har ju inte precis börjat än men antingen i kapitel 3 eller 4 så kommer det hända något, vi lovar.
4 kommentarer!! Kom igen nu vi vet att ni finns!!!!
"Planet till London, England går nu att gå på." sa en röst i högtalarna. Jag suckade men böjde mig ner för att ta tag i min Louis Vouitton väska och börja gå mot planet. Ni kanske undrar vem fan jag är som struttatar runt med en Louis Vouitton väska.Jo mitt namn är Emy, Emy Black och just nu är jag på flygplatsen med min pappa eftersom han har träffat en ny kvinna som kommer från London. Och eftersom han är mannen så kände han sig tvungen att flytta till andra sidan jorden, och jag är tvungen att följa med. Jag hade en mamma men hon dog för ungefär 5 år sedan så min pappa har uppfostrat mig och min syster själv de senaste åren. Min mamma som hete Angelica Black dog i leukemi och det var är det värsta jag har varit med om någonsin. Att se sin mamma gå från en vacker ung kvinna tills att sakta men säkert bli sämre och sämre för att till slut dö en smärtsam död är rätt så svårt. Men som tur var så har hon det bättre nu än vad hon hade här då hon bara var sjuk och nu kan hon vara frisk där uppe i himlen och kolla ner på mig, pappa och min syster.
Min syster Miranda Kerr fördetta Miranda Black men när min mamma dog så ville hon bytta till min mammas tidigare efternamn som en hyllning till henne. Men Miranda kommer inte följa med mig och pappa till England utan hon kommer bo kvar här med sin pojkvän, Orlando Bloom. Ja den Orlando Bloom för Miranda är ingen mindre än Miranda Kerr Victoria Secret ängeln. Så eftersom hon är över 18 så får hon bestämma själv om hon vill flytta eller inte. Och hon valde att på kvar både på grund av hennes jobb och att hon och Orlando precis har flyttat tillsammans. Men jag som inte är över 18 är tvungen att göra vad min pappa säger till mig att göra. För om han säger att vi ska flytta ja då flyttar vi till andra sidan jorden för att han träffade en ny kvinna som jag inte ens har träffat. Min pappa heter James Black och jobbar som plastikkirurg och är en av de bästa i USA. Och eftersom han är en utav de bästa så kännar han ju rätt mycket pengar och det gör det möjligt för mig att få lite dyrare saker och det är ju alltid bra, hehe. Men det gör det också enkelt för honom att skaffa ett nytt jobb i England när vi ändå ska bo där.
I morgon så ska jag börja mitt andra år i high school så jag är alltså 15 år gammal. Så för mig blir det att flyga ett 18 timmars flyg till London för att sedan åka till våran nya lägenhet som pappa har köpt där pappas nya tjej och hennes son redan har flyttat in i.
--Författarnas perspektiv--
Emy Black ska som sagt flytta från New York, Upper East Side som är de finare delen utav New York där alla de rika människorna bor och jobbar. Hon ska nu flytta med sin pappa till London eftersom James har träffat en kvinna vid namn Maura Horan. Maura och James träffades när James var på ett besök i London för några månader sedan och de klickade direkt. James åkte fram och tillbaka mellan New York och London och Maura och James blev mer och mer seriösa med deras förhållande. De bestämde sig för att flytta ihop och då kände James att han hällre skulle vilja bo i London än i New York och bli påminnd Angelicas död. Så James åkte till London och han och Maura började leta efter ett hus. De hittade ett hus i den finare delen utav London och eftersom James har en väldigt bra lön så köpte han huset till Maura och han. När de hade skrivit på alla papper så åkte James tillbaka till New York för att hämta alla sina saker och att han skulle säga till Emy att det skulle flytta till London.
När hon fick reda på att de skulle flytta till andra sidan jorden så blev hon helt förkrossad för hon hade sitt gäng som hon hängde med men nu eftersom hon ska flytta så har hon igen möjlighet att träffa de mer. Men eftersom hon bara är 15 år så får hon inte bo kvar själv i New York utan är tvungen att följa med hennes pappa till London. Emy har långt blont hår med väldigt markerade och stora ögonbryn. Hon är också väligt smal så hon har haft flertaliga modell jobb och eftersom hennes pappa är rätt så känd så får hon ofta modell jobb. Men eftersom hon är så ung som hon är så vill inte hennes pappa att hon ska jobba som det än utan han vill hällre att hon ska satsa på skolan.
Medans James och Emy håller på att packa alla deras saker hemma i New York så har Maura och hennes son Niall flyttat in i det nya huset. Niall går sista året i high school så han är alltså 18 år gammal. Han har färgat sitt mörk bruna hår blont och stylar det så det ser sådär perfekt 'ruffsigt' ut. Han har en bror vid namn Greg men han har redan flyttat hem ifrån så just nu bor han i Irland med hans flickvän Lily.
Så vad tycker ni? Vi hoppas verkligen att ni kommer gilla den.
Jag vet att det verkar som att jag har fuskat men jag hade filmat en video innan men den blev sjukt dålig så jag gjorde en ny men eftersom jag redan hade dragit vinnaren så ville jag inte göra om dragningen...
Hej på er alla! Nu när Best Friends Forever är slut så har vi börjat tänka på den nya novellen. Den nya novellen har vi bestämt ska heta "Stay away, baby" och första delen kommer ut på måndag. SÅ tävlingen håller på tills klockan 2 imorgon. Så vi vill att ni kommenterar att ni vill va med i tävlingen för en chans att få vara huvudrollen i "Stay away, baby".
Tack för alla fina kommentarer på det sista kapitlet, vi blev jätte rörda av era fina kommentarer. Att ni läser våran novell och tycker att den är bra gör så att vi får mer energi att skriva. Så tack igen!
För er som har missat att vi har en tävlingen på bloggen om att få en roll i våran kommade novell så kan ni fortfarande "anmäla" er. Ni kan kommentera i dettta inlägget!
För och efternamn, skriv också om ni tycker det är okej om vi ändrar erat efternamn.
Beskriv eran personlighet
Vad ni helst gör på eran fritid
Det är det ända ni behöver kommentera! Kram på er xxx
Jag kände hur mina ögon åkte in i huvudet på mig och hur min kropp började skaka av alla känslor. Zayn drog ut hans längd från mig som nu var helt blött från både mig och han.
"Vi kom samtidigt."sa han när han hade tagit av sig kondomen.
"Det var otroligt!" Sa jag.
"Du är den som gör det otroligt." Sa han och böjde sig ner och vi kysstes. Och precis då måste en utav tvillingarn börja som då får den andra att börja
Zayn och jag satt i soffan och försökte få tyst på Leo. Zoe hade redan somnat i Zayn's famn och han satt och vagade henne långsamt. Leo började tystna lite och tillslut så somnade han. Zayn kollade up på mig och sedan log mot våra barn, jag kollade på våra underbara barn och log stort. Jag reste mig upp och började gå mot tvillingarnas sovrum, Zayn följde efter vi la i dom i varsin spjällsäng.
-
Zayn och jag låg i våran dubbelsäng och hade bara mysit ett tag, ingen av tvillingarna hade börjat gråta än vilket var ganska skönt.
"Lola bli inte arg på mig nu." Sa Zayn till mig och jag kollade frågandes på honom.
"Va? Varför skulle jag?" Frågade jag honom. Han satte sig up och lutade sig mot vägen, jag gjorde samma sak och la mitt huvud mot hans bröst´, och han la armen om min midja.
"Jag har typ beställt en resa till oss och vi åker imorn." Berättar han för mig.
"Va? Men tvillingarna då." Frågade jag fortfarande förvirrad.
"Killarna tar hand om dom det är bara en vecka." Säger han.
"Säkert? Får man veta vart?" Frågar jag honom.
"Dom lovar att ta hand om dom. Det du det är en överaskning" Säger han till mig och ler stort. Vi la oss ner igen och gosade in i varandra. Jag kände hur mina ögon blev tyngre och tyngre och till slut blev allt svart.
-- Nästa dag --
Jag och Zayn hade vaknat runt 6 tiden då Leo och Zoe hade börjat gråta och skrika. När jag satte mig och gjorde mig iordning för att börja amma Leo och Zoe så började Zayn att packa våra väskor. Jag började amma Leo så jag förde honom upp till mitt bröst så han fick börja äta. När han var klar med sitt bröst så var det Zoes tur med det andra. Hon började suga och jag kände smärtan från när hon fick i sig mjölken, det gör så jävla ont när dom suger och drar. När hon var klar så bar jag upp båda två och gick med dem till vardagsrummet och la dem i en slags bebis pool fast utan vatten och den var gjord utav kuddar. Där fick dem ligga medans jag satt och kollade på något tråkigt program som gick på teven vid halv 6 på morgonen. Jag kände hur min mage började låta så jag reste mig upp och gick till köket för att börja göra frukost till mig och Zayn.
"Zayn vad vill du ha till frukost?!" ropade jag från köket. Jag hörde hur det blev tyst inne i sovrummet så jag förstod att han tänkte efter vad han ville ha.
"Överraska mig, älskling!" ropade han tillbaka. Jag suckade djupt och öppnade kylskåpet för att se vad vi hade hemma. Vi hade det mesta hemma så jag bestämde mig för att göra choclate chip cookies och choclate chip pancakes, för vem älskar liksom inte choclate chip cookie douge? Jag började blanda alla ingredienser så det blev en smet innan jag hade i choklad bitarna i smeten. Jag la ut små klumpar utav degen på en plåt som skulle in i ugnen och bli kakorna. När klumparna var utplacerade och smeten var slut så stoppade jag in plåten i ugnen så kakorna fick bli riktiga kakor och inte deg bollar.
När kakorna var inne i ugnen så började jag göra smeten till choclate chip pancakes:en . Jag gjorde smeten till pannkakorna och blandade tills det blev en slät smet. När smeten var slät så hällde jag i ytligare ett paket med choklad bitar i pannkaks smeten och rörde om. Jag satte på en utav de fyra plattorna som fanns i köket och satte en stekpanna på den plattan. Jag la i en klick smör i stekpannan och lät smöret smällta innan jag började göra pannkakorna.
När både pannkakorna och kakorna var klara så tog jag började jag duka fram allt annat som vi skulle ha. Jag ställde fram talrikar, bestik, smörgåsar, pålägg, smootie, kaffe osv.
"Zayn, frukosten är klar!" ropade jag så han skulle höra mig från köket till sovrummet. Jag hörde hur han började gå mot köket så jag ställde fram pannkakorna på bordet och satte mig på ena sidan av bordet. När Zayn kom in i köket så sniffade han runt i luften.
"Det luktar super gott." sa han och log mot mig. Han satte sig så vi satt mittemot varandra med matbordet i mellan oss. Vi började ta för oss och började äta den mat vi hade plockat till oss.
"När ska vi åka till flygplatsen?" frågade jag honom. Han kollade på klockan som satt på en utav väggarna i köket.
"Killarna kommer klockan 12 och planet åker klockan 14. Så vi åker när killarna kommer." sa han och log stort innan han tog min hand. Han lyfte upp den och kysste baksidan utav handen som fick mig att rodna lite. Jag kollade på klockan och såg att klockan nu var runt halv 9. Ungefär 4 och en halv timma kvar innan vi skulle iväg och man kan ju säga att jag är nervös. Jag ska lämna mina ungar för första gången sedan de föddes till några killar som inte har några barn. Vad har vi gett oss in på?
-- På flygplatsen --
Vi hade precis kommit fram till flygplatsen och började gå mot där man checkade in sina väskor. Vi ställde oss i kön till att få lämna in våra väskor. När vi hade väntat ungefär 10 minuter så var det äntligen våran tur så Zayn la upp våra väskor och betalade för dem. När det var klart så hämtade vi våra biljetter och började gå mot gaten där man kunde gå på planet.
När vi kom fram till planet så letade vi upp våra sätten och satte oss, jag fick sättet närmast fönstret och Zayn tog sättet längst ut. Bältlystet började lysa som ett tecken på att det var dags att sätta på sig bältet för vi skulle strax åka upp i luften. Men innan vi kunde åka någonstans så vissade flygvärdinorna vart alla säkerhets saker fanns och vart alla nödutgångar låg. När de var klar med att vissa det så kände jag hur vi började rulla och till slut så började vi flyga uppåt.
-- Några timmar senare --
"Lola, vi är framme." viskade Zayn i mitt öra.
"Äntligen." sa jag i min inte så sexiga morgonröst. Han skrattade och hjälpte mig upp från flygplans stolen. Vi tog vårat handbagage innan vi gick av planet. Från att komma av ett rätt så svalt flygplan till att komma ut i ett väldigt varmt klimat och bor i ett land som nästan aldrig blir så här varmt så blir man överlycklig.
Vi tog våra väskor från rullbandet och började gå mot taxi bilarna för att åka till dit vi skulle bo. När vi kom ut till taxi bilarna så var de rosa och det gjorde mig överlycklig igen för då visste jag ungefär vilket land vi var i.
"Zayn är vi Brasilien?" sa jag och log stort mot honom. Han nickade och log tillbaka mot mig och vi gick tillsammans till en ledig taxi bil. Taxi chauffören la in vårat bagage i baklukan innan han satte sig vid ratten, Zayn sa adressen och bilen började rulla.
-
"Vällkommen hem, Lola!" sa Zayn när vi hade kommit fram till den stora villan och taxin hade åkit iväg. Jag kände hur min mun hängde vidöppen så jag stängde den snabbt.
"Har du hyrt det här huset?"
"Lola, jag har köpt det." och det gjorde så jag gapade ännu en gång. Zayn gick ner på knä framför mig och tog upp en liten svart ask.
"Lola, du var och är min bästavän men du är också den person som jag älskar mer än något annat. Jag råkade få dig gravid men på ett sätt är jag glad över det för då vet jag att vi alltid kommer ha något gemensamt. Jag ville göra det lite annorlunda genom att ha våran smekmånad nu istället för efter bröllopet. Men såklart måste du säga 'ja' innan det kan bli våran smekmånad. Så Lola jag frågar dig nu ,även fast jag är super svettig och äklig, om du skulle vilja gifta dig med mig?" jag kände hur en tår rann ner för min kind innan jag började nicka som en galning.
"Ja, ja , JA!!" skrek jag och Zayn reste sig upp och jag hoppade på honom och kysste honom hårt på läpparna,
"Tack för att du gör mig till den lyckligaste tjejen någonsin." viskade jag till honom.
"Det är du som gör mig till värdens lyckligaste kille." sa han.Våra läppar förendes åter igen i en kyss.
¨Best Friends Forever? Nah, I want to be more than just best friends more like Forever Together.¨Sista kapitlet utav Best Friends Forever? Så vad tycker ni om hela novellen nu när den är klar. Vi vill gärna vet och så säg gärna vad ni skulle vilja att den nya novellen ska handla om.
Vem vill ni att det ska handla om? Niall, Louis, Liam , Harry eller Zayn?
"Hej då Lola" Säger Megan till mig och kramar om mig och vinkar till Leo o Zoe.
"Hej då, jag kanske kommer någon mer gång och hälsar på" Säger jag till henne.
"Du är välkommen när du vill" Säger hon, jag vinkar till henne och hon vinkar tillbaka innan jag går ut genom dörren påväg hem.
"Jag är hemma!" Hörde jag Zayn skrika från hallen.
"Inne i vardagsrummet!" Ropade jag som svar till Zayn. Jag hörde fotsteg komma närmare och närmare mig där jag satt i sovan och var allmänt trött och lat. Både Leo och Zoe hade jag precis lagt så nu sov dom sötaste barnen någonsin.
"Hej älskling." Viskade han i mitt öra och han började kyssa mig i nacken så jag fick gåshud. Hans kyssar fortsatte från min nacke upp till min kind tills han äntligen förenade hans läppar med mina.
"Hej" kyss "på" kyss "med" kyss. Våra kyssar blev hetare och hetare och våra kläder flög av så vi nu bara var i underkläder. Zayn lyfte upp mig från soffan och bar mig till sovrummet. Han placerade mig försiktigt på sängen innan han la sig på mig. Hans tunga slickade mina läppar som ett tecken på att han skulle vilja förenas med min tunga också. Jag öppnade munnen och våra tungor gjorde kontakt med varandra.
När vårt hångel hade varit igång i ett par minuter så snurrade vi runt så jag nu låg över Zayn. Han började massera mina bröst som fortfarande var täckta av bh:n. Ett stön smög sug ut från mina läppar och det fick Zayn att le medans vi kysstes. Jag avbröt kyssen och satte mig rakt upp men fortfarande över Zayn. Jag la över mitt långa bruna hår på min höger sida så min vänstra sida av min hala var fri från hår. Där efter drog jag sakta ner mitt högra bh band från axeln. Efter det högra bandet blev det de vänstra bandets tur att åka av. När de båda banden var av från mina axlar så böjde jag mig ner och åter förenade mina läppar med hans. Han la hans händer på min rygg och började hålla på med spännet till bh:n. Han lyckades äntligen få upp bh:n efter några försök. Bh:n föll ner från mina bröst och landade på Zayn istället.
Vi snurrade runt igen så nu låg Zayn åter igen överst. Han kastade iväg min bh så den låg på golvet bredvid sängen. Mina händer började fumla med resår bandet från hans boxer kalsongerna. Min hand åkte in i kalsongerna som fick honom att göra ett förvånat stön. Han kollade med upp spärrade ögon på mig.
"Är du säker?" Sa han med min hand fortfarande i hans kalsong.
"Ja, jag är säker annars skulle jag väll inte göra det?"
"Ja men ändå."
"Ta bara på dig en kondom när det roliga börjar." Sa jag och blinkade flörtigt med mitt höger öga. Han började små skratta men nickade glatt innan han böjde sig ner för att fortsätta kyssa mig.
-
Min hand åkte fram och tillbaka medans jag slickade på toppen utav hans "grej".
"L-l-l-lola sl-l-l-luta retas-s-s!" Stammade han ut medans jag höll på med att reta honom. Eftersom jag var på mitt snälla humör så slutade jag reta honom och tog in hela "grejen" i munnen. Jag drog den fram och tillbaka i munnen, slickade på under sidan, drog och kittlade tills han kom. Han kom när jag hade den i munnen så jag svalde det mesta och lät resten rinna ner från min mun innan jag tog bort det med fingret och slickade av det.
Zayn gick till byrån som var någon meter ifrån oss, han öppnade översta lådan och tog ut ett litet paket. Han öppnade paketet och tog ut plast saken som fanns inuti paketet. Han trädde på den på hans längd och kasade skräpet på golvet. Hans steg var riktade mig där jag nu satt i sängen. Jag la mig ner och han la sig över mig, jag särade på benen för att ge honom tillträdde till att tränga in i mig.
Han pressade sig in i mig och jag släppte ut ett tyst skrik av smärtan från att jag inte var van vid hans storlek. Han började köra den ut och in, både åt höger och vänster. Jag kände att jag var nära att själv komma men kunde inte säga något allt jag kunde göra var att stöna.
Jag kände hur mina ögon åkte in i huvudet på mig och hur min kropp började skaka av alla känslor. Zayn drog ut hans längd från mig som nu var helt blött från både mig och han.
"Vi kom samtidigt."sa han när han hade tagit av sig kondomen.
"Det var otroligt!" Sa jag.
"Du är den som gör det otroligt." Sa han och böjde sig ner och vi kysstes. Och precis då måste en utav tvillingarn börja som då får den andra att börja
Någon har börjat med sexualkunskap i skolan och vem kan det vara?? Hehe, det kan ni ta och tänka på:) men vad tycker ni om kapitlet? KOMMENTERA OCH SPRID BLOGGEN!! Vi tycker också att ni ska gå med i tävlingen om att få vara huvudpersonen i vår nästa novell. Anmäla er i Inlägget lite längre ner!!!!
"Ehm... okej. När börjar vi förlåsningen?" frågade jag.
"Nu på en gång tänkte jag."
"Okej."
"Jag ska bara gå och hämta några till sjuksystrar." sa hon innan hon gick ut genom dörren till rummet. Jag kollade upp på Zayn som bara log som en stor idiot men jag tror jag gjorde likadant jag.
"Vad sägs som barn idag?" frågade jag honom.
"8 maj låter bra." sa han och kysste mig åter igen lätt på kinden.
"Kom igen nu!" Sa sjuksköterskan till mig, Zayn satt och hållde i en av tvilligarna som redan hade kommit ut det var Leo min underbara lilla pojke. Jag skrek och tog i, det gjorde så himla ont. Jag ville nästan slå till barnmorskan som stog där och sa till mig vad jag skulle göra och sa hur duktig jag var.
"Lite till." Sa hon glatt. Jag tog i massor och jag hörde skrik min dotter hade kommit ut, jag kunde nog inte vara gladare jag hade fått två underbara barn. Barnmorskan lindade in Zoe i en filt och gav henne till mig, jag log stort mot henne. Jag ströck handen över hennes panna hon var så lik Zayn, Zoe tog tag och mitt pekfinger och hållde om det, jag log stort. Zayn som satt brevid mig log stort, han såg riktigt glad ut och jag som trodde att han inte skulle vilja ha barnen i början.
"Dom är perfekta." Säger Zayn och kollar på Zoe och Leo jag nickade och log. Zayn räckte över Leo till mig och tog tag i Zoe istället.
"Hon är så lik dig." Säger jag till Zayn och ler och nickar.
"Och Leo är lik dig mer än mig." Svarar han och kollar på mig, jag kollar ner på den perfekta lilla pojken i mitt knä.
"Aaa faktiskt." Svarar jag.
4 dagar senare
Vi hade nu kommit hem till våran lägenhet och vi hade haft det riktigt kul, Leo och Zoe var så lika varandra men ändå så olika varandra. Killarna hade varit och hälsat på igår och nu så var Zayn och dom andra killarna i studion och spelade in låtar. Min mamma hade åkt hem då Zayn flyttade in till mig, hon visste att han skulle ta hand om mig och barnen så hon hade ingenting att oroa sig för. Jag saknade mitt jobb hos frisören lite grann, så jag bestämde mig för att gå ner ditt och kolla hur dom hade det. Jag klädde på Leo & Zoe sina utekläder och satte dom i dubbelvagnen. Jag gick ner för gatan, det hade blivit riktigt varmt nu, med tanke på hur kallt det var förut.
-
Jag gick in genom dörren och den första jag möter är Megan (hennes chef för er som inte kommer ihåg).
"Men hej gumman." Säger hon glatt och kommer och kramar om mig.
"Hej Megan." Säger jag glatt tillbaka.
"Är det här dom två små underbara barnen?" Säger hon.
"Jaa dom två perfekta sötnosarna." Säger jag och skrattar lite hon skrattar.
"Vill du ha något fika eller så? Jag har ändå rast nu." Frågar hon mig.
"Ja tack gärna" Svarar jag. Jag tar tag i vagnen igen och rullar den framåt mot personalrummet.
"Ruby och Ava jobbar just nu, det har faktiskt varit riktigt tomt utan dig här." Säger hon och ställer fram en kopp med te.
"Jag har verkligen saknat er, därför kom jag nu." Berättar jag för henne, och hon ler mot mig.
Vi satt och pratade ett tag innan jag kände att jag var tvungen att gå. Jag tog tag i vagnen och log mot mina tvillingar.
"Hej då Lola" Säger Megan till mig och kramar om mig och vinkar till Leo o Zoe.
"Hej då, jag kanske kommer någon mer gång och hälsar på" Säger jag till henne.
"Du är välkommen när du vill" Säger hon, jag vinkar till henne och hon vinkar tillbaka innan jag går ut genom dörren påväg hem.
Förlåt för ett händelselöst kapitel, men Nora & jag(fanny) har tänkt att börja på en ny novell snart så det kommer vara ungefär två-tre kapitel kvar av den här. Tävlingen har ni under detta kapitel! Så antagligen scrollar ni ner eller så klickar ni på bilden precis under! xxxxx
Tack så himla mycket för alla underbara kommentarer dom värmer så mycket och det får oss bara att vilja skriva mer. Som Nora skrev igår så har vi tänkt att börja avrunda novellen, pga. att den inte riktigt vart som vi hade tänkt oss. Men ni ska bara veta våra planer till nästa novell, planerna är så stora och vi tror att ni kommer gilla den jätte mycket! Jag(fanny) ska försöka skirva klart kapitel 39 ikväll så det kommer förhoppningsviss upp lite senare ikväll. Tack igen för alla kommentarer ni är bäst! Älskar er // Fanny & Nora xxx
Simon gick i för väg till bilen som var parkerad utan för min lägenhet så nu var det bara Elin och jag kvar i hallen. När jag hade tagit på mig både skor och jacka så gick Elin och jag tillsammans ut från lägenheten. Jag låste den innan vi började gå ner för trapporna.
Elin satte sig i fransättet bredvid Simon och jag satte mig i baksättet bakom Elin. Bilen började rulla och vi satt alla i en tystnad, en rätt så pinsam tystnad om man frågar mig. Men bilfärden var inte så värst lång kanske runt 10- 15 minuter tills vi var framme vid Simons stora lägenhet som låg bara några hundra meter från Big Ben.
3 månader senare
-- Zayn´s perspektiv--
Jag var just nu på väg mot sjukhuset när jag hade fått ett samtal från Eleanor som sa att Lolas vatten hade gått. Jag och killarna var i studion och spelade in några låtar till det nya albumet som skulle komma hösten 2013. Så fort jag hade fått höra från Eleanor att det var Lola det handlade om så reste jag mig direkt från bordet vi satt och skrev. Jag sa till killarna att Lolas vatten hade gått så jag fick så klart lov att åka där ifrån. Jag sprang ut till bilen som stod parkerad på baksidan utav studion och hoppade in i förarsättet.
Jag hade satt dit de två barnstolarna för ungefär 2 veckor sedan då Lolas vatten skulle ha gått så de var redan klara. Allt annat var också redan klart så det ända som saknades var Leo och Zoe som skulle få äran att använda sakerna.
När jag var framme vi sjukhuset så parkerade jag bilen, hoppade ut och låste den. Jag sprang in i sjukhuset och stannade vid en tavla som visade vart alla avdelningarna låg, BB:en låg på våning 11.
Det plingade till när hissen hade kommit fram så jag öppnade dörren och tryckte på knapp nummer 11 som såklart gå till våning nummer 11 också. En dålig hissmusik började spela medans hissen började åka mot våning 11.
-- Lola´s perspektiv--
Jag trodde då aldrig att värkarna skulle vara så här smärt samma. Jag visste att det skulle göra ont med det här är nog lite väll mycket smärta. Jag kom till sjukhuset för ungefär en halv timma sedan och mitt vatten gick för ungefär en timma sedan. Och såklart den enda dagen Zayn inte var hemma så var vattnet tvunget att gå men som tur var så hade jag ju Eleanor hos mig. Vi hade haft en slapp dag då vi bara kollade på film och snacks och pratade en massa skit om allt och alla. Jag gissar på att både Eleanor och jag kommer bli två riktiga skvaller tanter när vi blir äldre.
"Jag är här!" hörde jag en röst säga. Och just den rösten hade jag saknat sedan den åkte tidigt imorse, Zayn hade äntligen anlänt.
"Hej älskling, hur mår du?" frågade jag honom. Han skakade på huvudet och hämtade en stol och drog den så den stod bredvid sängen där jag låg och hade sjukt ont.
"Du frågar hur jag mår? Du är den som är redo att födda när som helst, hur mår du?" sa han och kysste mig på kinden. Ett leende bildades på mina läppar när jag kände hans läppar mot min kind.
"Det gör sjukt ont." sa jag. Han log lyckligt mot mig innan han böjde sig fram och kysste mig på läpparna. Kyssen var som alla våra andra kyssar, ett fyverkeri av olika känslor så fort våra läppar mötes.
"Ursäkta?" sa en kvinno röst. Vi avbröt snabbt kyssen då det var en utav sjuksköterskorna på avdelningen.
"Hej." sa jag och kvinnan log mot mig.
"Hej. Mitt namn är Zara och jag är här för att se hur många centimeter du är öppen." sa hon och jag nickade.
"Oj, du är redan 10 centimeter så vi kan sätta igång förlåsningen nu." sa hon och log stor mot mig och Zayn.
"Men ska jag inte få någon spruta eller så?" frågade jag. Hon skakade på huvudet innan hon reste sig upp från stolen hon hade suttit på när hon kollade hur många centimetrar jag var öppen.
"Nej eller inte nu när du är redo för att föda."
"Ehm... okej. När börjar vi förlåsningen?" frågade jag.
"Nu på en gång tänkte jag."
"Okej."
"Jag ska bara gå och hämta några till sjuksystrar." sa hon innan hon gick ut genom dörren till rummet. Jag kollade upp på Zayn som bara log som en stor idiot men jag tror jag gjorde likadant jag.
"Vad sägs som barn idag?" frågade jag honom.
"8 maj låter bra." sa han och kysste mig åter igen lätt på kinden.8 maj, fattar ni? Konserten är ju då, hehe! tyckte jag( Nora) var riktig fyndig där :) Men i alla fall Fanny och jag har börjat tänka på att avrunda denna novell och börja på en ny om killarna. Kanske blir det en tävling om vem som ska få vara huvudrollen i berättelsen ;) Eller vad tycker ni?? KOMMENTERA!!!
"Elin få inte panik men din pappa är utanför" Säger jag till henne lågt för att det inte ska höras ut.
"Va?" Skrik-viskar hon.
"Spring in i sovrummet och göm dig" Säger jag till henne, hon nickar och springer bort till sovrummet. Det knackar på för andra gången och jag öppnar dörren. Jag ser Simon stå där med ett litet leende på läpparna.
"Hej Harry" Säger han med en ganska glad ton på rösten.
"Hej Simon, vad gör du här?" Frågar jag honom och kollar på honom frågande.
"Jag letar efter Elin, Zayn's flickvän sa att hon hade sett henne gå hem med dig igår kväll." Säger han och kollar på mig med en förvirrad och frågande blick.
--Elin´s perspektiv--
Vad fan ska jag göra nu?? Ska jag stanna kvar här eller gå ut och möta min pappa face to face. Nej jag stannar nog hellre här tror jag. Men jag kan ju ändå ljuga om varför jag är här, han tror ju mig ändå alltid. Fast nej jag tror nog att jag stannar här på Harrys säng den är ändå så himla skön. Och just nu så känner jag mig lite för feg för att se min pappa i ögonen.
"Ehm, Elin din pappa är här!" hörde jag Harry ropa. Fuck där rök min chans om att gömma mig, tack så jävla mycket Harry. Jag reste mig sakta från sängen och började gå myr steg mot dörren.
"Elin, jag har letat efter dig sedan åtta imorse. Fattar du hur orolig jag har varit?" sa han med en rätt så sträng röst. Jag kollade skamset ner i golvet medans jag gick och ställde mig bredvid Harry.
"Förlåt pappa." sa jag men med ansiktet fortfarande ner mot golvet.
"Det var tur att Harry tog hand om dig. Man vet ju aldrig vad som kan hända om det var någon annan. Du kunde ha blivit våldtagen eller kanske kidnapad man vet aldrig." sa han och hans röst blev mer och mer som hans vanliga. Jag nickade och kunde äntligen kolla rakt in i min pappas ögon och såg att han hade gråtit för hans ögon var blodsprängda.
"Har du gråtit pappa?" frågade jag.
"Ja det har jag. Jag har varit så rädd att du också skulle ha kommit ifrån mig." sa han och en tår rann sakta ner för hans kind.
"Pappa förlåt jag menade inte att göra dig ledsen." sa jag med tårar rinnandes ner för mina kinder när jag gick fram till min pappa och kramade om honom.
"Jag tror att det är dags att gå hem. Du har ju inte öppnat dina presenter än." sa han när vi hade avslutat vår kram. Jag nickade och började ta på mig mina skor och min jacka från igår kväll. Jag vände mig mot Harry när jag hade tagit på mig både skor och jacka.
"Vill du följa med?" frågade jag honom och log ett försiktigt leende.
"Om jag får för dig, Simon?" sa han och kollade på min pappa som hade ena armen om mina axlar.
"Visst får du det, Harry." sa han och log sitt rätt så ovanliga leende.
-- Harry´s perspektiv--
Simon gick i för väg till bilen som var parkerad utan för min lägenhet så nu var det bara Elin och jag kvar i hallen. När jag hade tagit på mig både skor och jacka så gick Elin och jag tillsammans ut från lägenheten. Jag låste den innan vi började gå ner för trapporna.
Elin satte sig i fransättet bredvid Simon och jag satte mig i baksättet bakom Elin. Bilen började rulla och vi satt alla i en tystnad, en rätt så pinsam tystnad om man frågar mig. Men bilfärden var inte så värst lång kanske runt 10- 15 minuter tills vi var framme vid Simons stora lägenhet som låg bara några hundra meter från Big Ben.
Vad tycker ni?? Kommentera!!
Vad vill ni ska hända i novellen? Kommentera förslag!!
"Oskuld? Harry vad trodde du jag fyllde 16 igår!" Sa jag irriterat.
"Jag är..." Sa han men jag kunde inte låta honom säga klar för jag kom på att min pappa var Harrys chef. Elin vad har du ställt till med nu...
"Min pappa!" Skrek jag ut och Harrys ögon blev större.
"Din pappa?" Sa han som om han inte visste vem det var.
"Du vet min pappa som är din CHEF!!!" Skrek jag ut i ren rädsla för vad han skulle om han fick reda på vad Harry och jag hade gjort.
--Harry's perspektiv--
Jag tänkte precis på vad jag hade gjort jag hade haft sex med min chefs dotter och tagit hennes oskuld. Vad fan hade jag gett mig in på?
"Elin förlåt så himla mycket." sa jag lungt till henne med förhoppningen om att hon skulle prata lugnare med mig.
"VADÅ FÖRLÅT?" Skrek hon på mig och kollade på mig med arga ögon. Jag svarade henne inte, jag visste inte vad jag skulle säga det var ju inte bara mitt fel hon var lika delaktig som jag.
"Du vet om min pappa får reda på det här kommer han få panik, jag kommer aldrig mer få se dig eller någon av killarna." Sa hon lite lugnare än förut.
"Han behöver inte få reda på någonting" Sa jag och tittade på henne med ett snett leende.
"Antar att du har rätt, lova att du inte berättar för någon så lovar jag samma sak." Sa hon till mig med ett litet leende på läpparna.
"Pinky promise?" Sa jag till henne och log stort. Jag hållde fram mitt lillfinger och hon krockade fast sitt lillfinger med mitt och log.
"Pinky promise" Sa hon och log innan hon gick ur sängen för att plocka up sina kläder och gå in till badrummet för att byta om.
-
"Elin, vill du ha frukost?" Skrek jag till Elin som fortfarande var inne på toaletten.
"Varför skiker du?" Sa hon, jag vände mig om och där står hon med ett stort leende på läpparna.
"Ehh.. jag trodde att du var på toan fortfarande." Sa jag och vände mig om igen för att hälla upp två glas med juice.
"Kan gärna ta frukost föresten." Sa hon till mig med en glad ton på rösten. Jag tog fram varsin macka och bredde dom med smör, och hyvlade ost som jag la på mackorna. Jag tog tag i en bricka och la mackorna på och varsit glas med juice, jag gick in till vardagsrummet där Elin satt i soffan och kollade på tvn hon kollade på Ellen Show det avsnittet då jag och killarna var med. Det var den delen när några av fansen skulle hitta rätt på en av oss hon skrattade lite när jag tog up Niall på ryggen. Jag satte mig brevid henne och ställde brickan på bordet.
"Seriöst hittade du inget bättre än det här?" Frågade jag henne och skrattade.
"Vadå dåligt?" Svarade hon tillbaka.
"Det måste ju finnas något bättre?" Sa jag till henne.
"Nej asså jag älskar det här pogrammet och det här avsnittet är ganska bra" Svarade hon bara med blicken fortfarande fast på tvn. Jag skrattade bara och tog tag i min macka och kollade på tvn. Det vart reklam och vi hade ätit up våran frukost även om det mer vart som lunch.
"Jag kanske borde gå" Sa hon och reste sig ur soffan. Jag nickade bara och följde med henne till dörren. Hon satte på sig sina skor, hon hade precis tänkt att krama mig när det knackar på dörren. Hon kollar på mig med en frågande blick, jag går fram till dörren och kollar i titt-hålet för att se vem det var. Jag lutade mig fram för att se vem det var när jag ser att det är Elin's pappa som står utanför med mobilen i handen.
"Elin få inte panik men din pappa är utanför" Säger jag till henne lågt för att det inte ska höras ut.
"Va?" Skrik-viskar hon.
"Spring in i sovrummet och göm dig" Säger jag till henne, hon nickar och springer bort till sovrummet. Det knackar på för andra gången och jag öppnar dörren. Jag ser Simon stå där med ett litet leende på läpparna.
"Hej Harry" Säger han med en ganska glad ton på rösten.
"Hej Simon, vad gör du här?" Frågar jag honom och kollar på honom frågande.
"Jag letar efter Elin, Zayn's flickvän sa att hon hade sett henne gå hem med dig igår kväll." Säger han och kollar på mig med en förvirrad och frågande blick.
Så vad tycker ni? Kommentera!
Var det någon av er som kollade på melodifestivalen igår, vad tyckte ni om det? Vilken var eran favorit?
"Så nu tycker jag att alla ni i publiken säger grattis till Zayn och Lola." sa han och rummet fylldes med applåder och skrik. "Och så vill vi att Elin ska komma upp på scenen, KAN ELIN KOMMA UPP PÅ SCENEN!" skrek han in i mikrofonen.
Elin kom upp till scenen efter några sekunder och satte sig på stolen som hade blivit placerad i mitten utav scenen. Introt till låten började och skriket blev öronbedövande men det tystnade när Zayn började sjunga första ordet.
--Elin´s perspektiv--
Jag kände hur en tår sakta ren ner för min kind när jag hörde vilken låt de sjöng till mig. Och när Harry sjöng hans del utav Little Things så kände jag hur mitt hjärta började slå några extra slag. Och det hjäplte inte precis när han kysste mig på kinden när låten var slut.
"Grattis Elin." sa han med hans sexiga röst in i mitt öra. Jag kände hur hela jag fick gåshud, varenda liten bit av mig hade gåshus. Varför var jag tvungen att vara så jävla attrakterad av honom, jävla skit.
"T-tack." sa jag och log mot honom. Han log tillbaka innan han vände sig mot publiken. De sjöng några låtar från deras album "Take me home" och några låtar från "Up all night". Jag är så himla tacksam för att min pappa är just Simon Cowell så att jag har möjligheten att ha de hör underbara killarna här på min föddelsedags fest.
Det hade gått en timme och vad ska man säga jag är riktigt full, jag kollade runt i lokalen på allt folk, partyt var verkligen lyckat. Jag såg en Harry stå på golvet och dansa med någon blond tjej, jag går fram och knackar honom på ryggen, han vänder sig om ler stort mot mig. Jag börjar hoppa och dansa och samma sak gör ha, vi står där ett tag och bara dansar och skrattar åt varandra plötsligt känner jag hur han tar tag i min handled och drar ut mig bort från allt folk, hans steg är vingliga och man märker att han också är full. Han trycker mig mot vägen och kysser mig hårt, jag kysser honom tillbaka kyssen går snabbt över till hångel, jag tar upp mina händer i hans hår och drar fingrarna igenom det medans han håller ett grep om min midja.
"Hem till mig?" Säger han mellan hånglet.
"Gärna" Svarar jag bara, han tar tag i min handled och drar ut mig genom dörren. Han stannar en taxi och vi hoppar in i taxin. Hånglet fortsätter när vi har satt oss i taxin men mitt minne blev mer och mer suddigt ju mer vi kysstes.
-
Jag vaknade med ett ryck när jag kände någon lägga handen på mitt lår. Jag såg en kille med lockigt hår ligga bredvid mig i en säng som inte var min. Fan.. Jag har just förlorat oskulden till en super stjärna vid namn Harry Styles, fuck..
"godmorgon babe." Sa Harry i hans sexinga morgon röst. Inte för att jag hör den varje dag men det finns youtube videos som jag och mina polare brukar titta på. Hehe.
"godmorgon,vad hände igår?" Frågade jag och Harry satte sig upp och kollade rakt på mig.
"ja, du vet. Vi typ gjorde det." Sa han och avfyrade ett svagt leende men jag kunde inte le tillbaka. Jag var i en för stor chock för att kunna le tillbaka.
"Ja-ja-jag fattar inte att jag..." Stammade jag fram men jag kunde inte säga de sista orden.
"Du var väll inte?" sa han med en orolig röst. Jag nickade.
"Oskuld? Harry vad trodde du jag fyllde 16 igår!" Sa jag irriterat.
"Jag är..." Sa han men jag kunde inte låta honom säga klar för jag kom på att min pappa var Harrys chef. Elin vad har du ställt till med nu...
"Min pappa!" Skrek jag ut och Harrys ögon blev större.
"Din pappa?" Sa han som om han inte visste vem det var.
"du vet min pappa som är din CHEF!!!" Skrek jag ut i ren rädsla för vad han skulle om han fick reda på vad Harry och jag hade gjort.
Lite sent men det är ju ett kapitel;) säg vad ni tycker om kapitlet!
"så nu är det din tur att berätta lite om dig själv." Sa jag och log. Jag såg hur han började tänka för att vi stod under en tystnad en rätt så lång stund.
" Jag är faktiskt med i ett band, One direction heter bandet. Så det är väldigt mycket av min tid som går åt till det. Annars är jag som en helt vanlig tonåring, du vet tjejer och dator." Sa han och gjorde en likadan blinkning som jag. Jag började skratta och lika så gjorde han.
"HARRY DU MÅSTE KOMMA!!!" Var det någon som ropade. Harry suckade och sa ursäkta innan han gick, herregud varför måste han vara så sexig så man får ont i ögonen...
--Harry´s perspektiv--
När jag hörde Louis ropa efter mig så visste jag att det var dags för mig att gå och göra mig redo. Jag sa uräkta till Elin innan jag gick min väg mot killarna. Jag ska vara ärlig och säga att Elin så jävlit bra ut i den klänningen men hon såg också jävlit bra ut tidigare idag när jag hade kommit och kollat hur det såg ut. Man får väll bara hoppas på att det bästa ska hända ikväll.
"Harry, så får du inte säga det är för fan Simons dotter."
"Ehm sa jag det där högt?" sa jag och kollade på killarna som nickade.
"Du och hon, inget kan hända." röt Liam tyst åt mig.
"Okej.." sa jag men jag kunde inte bry mig om vad de tycker. Det är för fan mitt liv så jag bestämer vad jag får göra och inte göra.
"Det är dags att gå upp på scenen nu killar!" hörde jag någon ropa där vi stod bakstage. Vi tog varsin mikrofon och sprang ut på scenen.
-
"Vi vill säga ett stor grattis till Elin!!" sa Niall in i mikrofonen och alla blev galna, eller i alla fall tjejerna.
"Så vi skulle vilja tillägna den här låten till dig, Elin." sa jag i mikrofonen.
"Men innan vi börjar sjunga så vill vi att födelsebarnet kommer upp hit på scen." sa Zayn i mikrofonen men innan någon annan hann säga något så sa han det.
"Men innan det så vill jag bara säga att om ungefär 3 månader så kommer två stycken människor på denna jord att kalla mig pappa." sa han och allt skrik och stoj slutade och allt blev knäpp tyst.
"Ni hörde rätt jag, Zayn Malik ska bli pappa till tvillingar, Leo och Zoe." sa han och log som en idiot.
"Vem är mamman?" var det någon som ropade från publiken.
"Min underbara flickvän, Lola." sa han och blev äntligen tyst. Hur hade han tänkt att vi skulle fortsätta nu, festen var ju inte gjord för honom precis utan för Elin. Men som tur så har vi Louis som kan vända nästan vilken situation som helst till något helt annat.
"Så nu tycker jag att alla ni i publiken säger grattis till Zayn och Lola." sa han och rummet fylldes med applåder och skrik. "Och så vill vi att Elin ska komma upp på scenen, KAN ELIN KOMMA UPP PÅ SCENEN!" skrek han in i mikrofonen.
Elin kom upp till scenen efter några sekunder och satte sig på stolen som hade blivit placerad i mitten utav scenen. Introt till låten började och skriket blev öronbedövande men det tystnade när Zayn började sjunga första ordet.
Your hand fits in mine Like it's made just for me But bear this in mind It was meant to be And I'm joining up the dots With the freckles on your cheeks And it all makes sense to me
I know you've never loved The crinkles by your eyes when you smile You've never loved Your stomach or your thighs The dimples in your back at the bottom of your spine
But I'll love them endlessly
I won't let these little things slip out of my mouth But if I do, it's you, Oh it's you, They add up to I'm in love with you, And all these little things
You can't go to bed, Without a cup of tea, And maybe that's the reason That you talk, in your sleep And all those conversations Are the secrets that I keep Though it makes no sense to me
I know you've never loved the sound of your voice on tape You never want to know how much you weigh You still have to squeeze into your jeans But,
You're perfect to me
I won't let these little things slip out of my mouth But if it's true, It's you, It's you, They add up to I'm in love with you, And all these little things
You'll never love yourself Half as much as I love you You'll never treat yourself right, darlin' But I want you to, If I let you know, I'm here for you, Maybe you'll love yourself, Like I love you Oh
And I've just let these little things Slip, out of my mouth, 'Cause it's you, oh it's you, It's you, They add up to And I'm in love with you, And all these little things,
I won't let these little things Slip, out of my mouth, But if it's true, It's you, it's you, They add up to, I'm in love with you, And all your little thingsVi är så ledsna att vi inte uppdaterade igår men idag så hade vi NO-prov och vi båda behövde plugga inför det. Så ni fick ett kapitel idag istället så vi hoppas att ni gillar det :)